Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA.
315
af hvardera statens enskilda Grundlagar ligga däri, att de ej
måtte bero af den förening emellan tvänne sjelfständiga stater,
som alltid är mera tillfällig, än en hel nations genom
samhällskontraktet: grunder, hvilka inför Utskottet blifvit tydligen
utvecklade i det diktamen till Utskottets protokoll af Herr A. G.
Silfverstolpe, hvilket Konstitutions-Utskottet härjemte, såsom
innefattande utförligare skäl till dess tillstyrkande, bifogar och
till Riksens Ständer vördsamt öfverlemnar».
Konstitutions-Utskottet slöt sig således helt och hållet till
den af Kongl. Maj:t uttalade åsigten rörande förhållandet mellan
de nu ifrågasatta stadgandena och de Svenska Grundlagarnes
bestämmelser och sökte att med afseende på de särskilda
paragraferna bevisa dess riktighet. Sin mening i frågan förklarade
det sig hafva stadgat »efter en noga pröfning». Huru noggrann
denna pröfning i verkligheten var, lemna vi därhän; men det
bör framhållas, att pröfningen af förhållandet mellan de Norska
grundlagsparagraferna och Svenska Grundlagarnes stadganden
företogs af Utskottet först sedan det beslutit, att de frågor,
hvilka rörde innehållet af den akt, som skulle bestämma de
konstitutionela förhållandena mellan Sverige och Norge, och om
hvilkas beskaffenhet det genom Kongl. Maj:ts proposition erhållit
upplysning, »vore af natur att genast kunna afgöras, såsom ej
ledande till någon ändring i Svea Rikes Grundlagar och således
ej underkastade det behandlingssätt, som för grundlagsfrågor vore
föreskrifver1).
Utskottets utlåtande inkom till Stånden den 27 april, blef
först därefter befordradt till trycket och förekom till afgörande
den 8 maj. Allt var på förhand väl beredt: alla Utskottets
förslag och uttalanden godkändes af alla Stånden utan votering,
af Bondeståndet och Adeln utan att protokollet ens har att
förmäla om någon diskussion. Äfven af Borgareståndet
behandlades hela saken mycket lättvindigt, dock ej utan att ett och
annat yttrande afgafs. Så yrkade Assessor Arosenius, ehuru
fåfängt, uppskof med beslutet om Konungens myndighetsålder,
medan Häradshöfding Barthelson lättade sitt samvete med ett
anförande, som i likhet med Kongl. Maj:ts proposition och
Kon-stitutions-Utskottets utlåtande är så karakteristiskt för det sätt,
hvarpå man sökte advocera sig ifrån pligten att åtlyda Grund-
’) Bih. t. Rikast. Prot. 1815, II, 472 ff. Konstit.-Utsk:s prot. för d. 18,
21 och 25 april 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
