Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 ’ OSCAR ALIN.
För så vidt Utskottets mening var den, att den punkt, mot
hvilken det riktade sin anmärkning, skulle utgå — hvilket man
möjligen skulle kunna sluta däraf, att denna punkt icke upptogs
i det förslag till Riksakt, som sedan blef af Utskottet
upprättadt —, så hafva vi intet att mot det nu anförda yttrandet
anmärka; men om detta icke var Utskottets mening, så utgör
visserligen den omständigheten, att det tillstyrkte godkännandet af
en föreningsbest&mmelse, som enligt dess egen förklaring delvis
stod i strid med Svenska Grundlagen, ett nytt bevis på det
lättvindiga sätt, hvarpå 1815 års Konstitutions-Utskott »trodde sig
böra» fatta sin uppgift.
»Sedan nu Utskottet», heter det slutligen, »inför Riksens
Ständer ’gjort redo, så väl för dess förfarande att noga pröfva
de delar af den Norska Regeringsformen, som med de Svenska
Grundlagarne stå i sammanhang, som Utskottets i följe af denna
pröfning stadgade tänkesätt, återstår allenast att uppgifva: l:o
att Utskottet anser de förhållanden, som till följe af föreningen
mellan Sverige och Norge uppkommit, väl i det afseende
konstitutionela, att de bestämma vilkoren för dessa begge rikens
förening under en gemensam styrelse, men ej af den egenskap,
att de, såsom i något afseende medförande ändring i grunderna
för någotdera rikets inre samhällsförening och styrelse, till deras
bestämning behöfva vara underkastade, det behandlingssätt, som
den §venska Grundlagen för afgörande af grundlagsfrågor
föreskrifver; 2:o att Konstitutions-Utskottet i sammanhang därmed
tillstyrker, att en särskild Riksakt till bestämmande af de
konstitutionela förhållanden, som till följe af föreningen emellan
Sverige och Norge uppkommit, måtte upprättas och Riksens
Ständer i Sverige och Storthinget i Norge föreläggas, och för
hvars hufvudinnehåll Utskottet anser sig i detta sitt vördsamma
betänkande hafva utvecklat de grunder, Riksens Ständer till
Hans Kongl. Maj:t i underdånighet torde böra öfverlemna.
»Utskottet får här allenast i korthet anmäla, att det hos sig
stadgat dessa meningar på de grunder att, efter en noga
pröfning, ingen anledning förefunnits, det någon förändring i Sveriges
enskilda lagar vid detta tillfälle kunde behöfva ega rum; att
Utskottet betraktat, det den grundsats att försvåra förändringar
i Grundlagen för statens borgerliga förening på intet sätt kan
vara användbar på stadganden rörande tvänne staters inbördes
politiska förbindelse; att det funnit en borgen för orubbligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
