Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - En svensk beskickning till Ryssland under Erik XIV:s regering - Legaternas, som till Ryssland af kung Erik skickade voro, relation huru resan hade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi kommo till Viborg, och fick så svar den 22 decembris, att
prestafven, skiutshäster och anned, som behöfdes, skulle vare till rede vid
Systerbäck den 10 januari då nästkommendes, därefter vi och resan
lagde och drogo vi så den 8 januari anno etc. 67 ifrå Viborg och kommo
till förbemälte Systerbäck den 11 januari tideligt om morgonen. Där
var prestafven till städes, och som vi kommo när intill den gård,
där han var uti, så hölle vi stille på allmänne vägen och där honom
förväntede, men han ville intet omage sig utaf gården till oss, utan
när vi hade hållit där en stund stille, kom rysstålken med två baijors
söner till oss och sade, att prestafven befalte, at vi skulle draga in
uti gården till honom. Blef honom svared, at efter vi vore sändebud
från en mäcktig herre och konung och han var af sin herre och
keijsere utskicket för en prestaf, så måtte han giöre dett honom borde
och komme ut till oss, och icke vi till honom. Den tid han fick
sådane svar igiänn, så sände han tålken och förbemälte unge baijors
söner till oss annen rese och begiärde, at vi ville drage inn i gården,
så ville han oss där mode. Vi drogo så up i gården, där han var,
och förmodade at han ändå ville komme till oss. Så skickede han
3:die resan till oss och bad oss gå inn i stufven till sig, om vi hade
någre ärender till honom. Thär uppå gafs honom svar, at vi vore
icke utskickede för pristafven, för at undfå honom, utan honom var
dett ämbete uppålagt af sin herre och keijsere, och om han ville icke
dett till fyllest giöre, så kunde vi väl finne samme vägen tillbage
igiänn, som vi voro dit komne. Som han fick dette svared, kom han
ut, gåendes igienom stuen till oss, och lät strax igienom tolken
tillspörje, huru månge sändebuden vore och hvad hvars namn var, thess
likes uti hvad kall och ämbete hvar för sig var hos Kungl. Maij. af
Sverige. Därpå svarades honom at h:r Nils Gyldenstierna var
högbemälte kungl. Maijestäts råd och cantzler, Erich Håkanson var
högbemälte kungelig Maij. undersåte, boende i Finland, och hade på
någon tid varit öfverste för kungl. Maij. kneckter i Lifland, Måns
Jönsson och Mathias Schubert vore kungelig Maijestäts secreterare,
och Bertill Jöranson befallningsmann på Viborgh slått. Sedan sade
prestafven, at storförsten ville ingalunda tillstädie någon till sig, som
var kommen frå Refle, och sade ytterligare: Om I hafven någon i
sälskap med eder, som kommen är tädan, anten kiöpmann eller någon
annan, så skilljer den ifrån eder, elljest kommer I på skade hoss
storförsten. Thär svaredes honom, at vi hade ingen med oss ifrå
Refle, och ändoch Erich Håkanson hade haft befallning öfver kungl.
Maij. kneckter i Lifland, så hade han likväl intet varit nyligen i Refle,
utan länge förhållit sig på sin gård uti Finland och där fick han
besked ifrån kungl. Maij. till Sverige, vår allernådigste konung och
herre, at han skulle dragé med oss till Ryssland. Den tid prestafven
dett hörde, svarade han, at Erich måtte då föllje med, och sedan förde
han oss inn i stufven med sig och skiänkte oss miöd at dricke,
spörjende oss till, hvad vårt ärende var till hans herre och keijser. Därpå
svarades, at vi hade intet befallning at uptäcka sådant utan för
storförsten sielf, och begiärede, at han intet mere ville oss därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
