Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Öfversigter och granskningar
- Utredning rörande de Ridderskapets och adelns privilegier, förmåner, rättigheter och friheter, hvilka böra anses ännu ega gällande kraft. Af H. H:son Wachtmeister. Anm. af A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
tagligt att, i strid med en i behörig ordning tillkommen
privilegii-urkund, hvilken sjelf säger sig inneh&lla alt hvad till ämnet hör,
bredvid densamma äldre stadganden skulle fortfarande ega giltighet?
I sådant fall fatta vi ej, hvarför icke de k. bref, som handla om
predikaten »högvälborne» och »välborne» samt om frälse-grannlåt i
ofrälse-pitschér, också borde, ehuru i strid med den grundlag som
gälde när de utfärdades, få räknas till privilegier, och deras
upphäfvande, om det behöfs, göras beroende af till adelsmöte församlade
ridderskapet och adelns samtycke.
Förf. indelar de, enligt hans mening, ännu gällande
adelsprivilegierna i tre grupper, af hvilka den första omfattade sådana, till ett
antal af tolf, hvilka utgöra »verkliga företrädesrättigheter eller annan
undantagslagstiftning för ridderskapet och adeln». Vi tro oss, på
grund af det ofvan sagda, kunna hemställa, huruvida ej de under
10, 11 och 12 upptagna böra utmönstras.
* *
*
Vi vända oss till tredje afdelningen af privilegier, hvilka förf.
antar ännu ega gällande kraft. Han definierar dem sålunda, att de
innefatta rättigheter, som ursprungligen inneburit någon adeln ensam
tillkommande företrädesrätt, men numera äro gemensamma för alla
medborgare. Och likväl äro de ännu gällande adelsprivilegier? Ja,
säger förf., de kunna under vissa eventualiteter lefva upp igen såsom
ståndsföreträden. Med andra ord, det är en grupp af
gengångareprivilegier vi här möta.
Ett gengångareprivilegium är ett f.* d. ståndsprivilegium, hvilket
numera genom lagstiftningens progress förvandlats till en för alla
samfäld och lika medborgerlig rättighet, så att i den delen nu
gäller en för alla gemensam lagstiftning, men hvilket återfår sin
karaktär af ståndsföreträde, därest den n. v. allmänna medborgerliga
rättigheten skulle komma att inskränkas, något som, hvad adelns
medlemmar angår, icke får ske i vidare mån, än som med det nu
hvilande adelsprivilegiet är förenligt. De skäl hvarpå förf. stöder sin
åsigt, att en dylik uppståndelse kan ega rum, äro ej anförda.
Främst bland dessa slumrande privilegier nämnes adelns rätt
att »vandra uti främmande land» och där låta bruka sig i krig eller
annan tjenst, hvilket förf. anser numera stå hvarje svensk medborgare
fritt att göra. Oinskränkt är väl dock icke denna rätt. Genom
skrifvelse till k. bef. i Blekinge 28/3 1854 förklarade K. M:t, att
yngling i beväringsåldern, som ej satt annan karl i sitt ställe, ej utan
K. M:ts särskilda tillstånd eger att från riket afflytta; och genom
beväringslagen den 13/n 1860 stadgades, att om beväringsskyldig önskar
utflytta till främmande land, K. M:t därom vill, uppå gjord anmälan,
för hvarje fall besluta, dock att ingen, som eger tillgång, må erhålla
befrielse med mindre han i fredstid erlägger friköpsafgift, och i
krigstid sätter annan antaglig karl i sitt ställe. Den nya värnepligtslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 27 22:19:43 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0384.html
