Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSDAQSAKTER.
2 7
lämpningen; meningarna kunna därför i dylika punkter vara mer
delade, om än goda skäl blifvit äfven för dem anförda.
Öfvergå vi därefter till innehållet i den nu utkomna första delen,
så måste det erkännas, att det ej var någon lätt uppgift som här
förelåg utgifvarne. Det material, som fanns att tillgå, var delvis
bristfälligt och otillräckligt: af originalhandlingarna finnas ej många i
behåll, och afskrifterna förslå ej alltid att fylla luckorna. Om sådana
möten, för hvilka urkunderna saknats eller varit otillräckliga, ha utg.
måst söka upplysningar från andra håll; de ha då anlitat en del akter
som handla om mötena eller mer och mindre utförligt omnämna dem,
och härvid kunde det stundom uppstå en motsatt svårighet, den att
göra urvalet bland en mängd olikartade handlingar, som innehöllo
dylika notiser. Utg. ha ansett sig böra hällre intaga för många än
för få urkunder af detta slag. Såsom historiker kan jag ej annat
än instämma i denna grundsats; möjligen kunde dock utg. här och
där ha gjort större bruk af s. k. regester och nöjt sig med att
hänvisa till Gustaf I:s registratur för den tid detsamma omfattar (till
1535). Att utg., där de återgifvit sjelfva urkunden, alltid gått till
handskrifterna och gjort aftrvcket efter de bästa tillgängliga af dessa,
det kunde man vänta af utgifvare, som fattat sin uppgift så allvarligt;
härvid har det lyckats dem, stundom att finna bättre och tillförlitligare
handskrifter än dem deras föregångare haft till sitt förfogande,
stundom äfven att läsa och aftrycka dem riktigare. Flera vigtiga
handlingar äro här för första gången publicerade, i synnerhet för tiden
efter 1535. En liten anmärkning, som man här kunde göra, är att
det långt ifrån öfverallt finnes angifvet, om och hvar en handling
förut varit tryckt. En dylik uppgift är utan tvifvel önskvärd; har en
urkund varit tryckt flera gånger, är det tillräckligt att anföra det sista
eller bästa aftrycket.
Man märker snart, att man har att göra med utgifvare, som äro
väl förtrogna med deu tid och det ämne, som det gäller, och som
satt sig noga in i den moderna kritikens metod och hjelpmedel. I
detta afseende ställer sig denna publikation värdigt vid sidan af
Sverges traktater, med hvilka hon ju närmast är att jämföra. De kritiska
och upplysande kommentarierna intaga ett betydande rum i arbetet,
men äro till omfånget mera begränsade här än i traktatverket. An
redogöres för handskrifterna och deras relativa värde (se t. ex. om
handskrifterna till Vesterås ordin an tia sid. 89, 95), än söka utg. att
med ledning af innehållet och andra samtida handlingar bestämma
deras datum, när detta är tvifvelaktigt (se t. ex. Vesterås recess*
datering sid. 86)’ eller alldeles saknas (t. ex i de båda odaterade
rådslagen n:o 110 och 128); än åter meddelas de uppgifter om mötets
beskaffenhet och sammansättning, som hämtats från andra källor.
Dessutom ha utg. genom sina forskningar flerestädes spridt nytt ljus
öfver andra historiska frågor, som stå i sammanhang med ämnet.
Några sådana må här nämnas. Så t. ex. ha utg. gjort det sannolikt,
att det kyrkomöte, på hvilket Laurentius Petri valdes till ärkebiskop,
ej, såsom det vanligen uppgifves, hölls vid midsommartiden, utan först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
