Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska Riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521—1718. Första delen. I. 1521—1544. Utg. af Emil Hildebrand och Oscar Alin. Anm. af C. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
i början af hösten 1531 (sid. 171—2). Af större intresse är
undersökningen rörande 1539—40 års förhandlingar om den kyrkliga
ordningen, en undersökning, som hr Hildebrand redan förut meddelat i
Historisk tidskrift för 1886. Det har lyckats hr H. att genom sina
forskningar kasta ett om än sparsamt ljus öfver förhandlingarna på
kyrkomötet i Upsala 1539, hvilka tyckas ha varit stormiga; där
utkämpades tydligen en strid emellan de äldre reformatorerna och de
nya utländska, mellan de förres mera nationella kyrkliga ordning och
den tyska, som de senare förfäktade, mellan reformation och
revolution på den kyrkliga författningens område. Det var den senare, som
för tillfället segrade; därom vittna tillräckligt den vidsträckta fullmakt
Georg Norman fick såsom svenska kyrkans ordinator och
superatten-dent, det öde som kort därpå vid herredagen i Örebro drabbade de
svenska reformatorerna samt de vid herredagen i Lödöse uppsatta
instruktionerna för den tilltänkta nya stiftstyrelsen, »conservatorn» och
»seniorerna». Det är till och med troligt, att en ny kyrkoordning i
samma anda varit utarbetad och afsedd att utfärdas. Lyckligtvis
stannade både denna och de nämda instruktionerna vid blotta
förslaget. En reaktion inträdde snart emot de nya reformatorernas både
personer och verk; efter Dackefejden och v. Pyhys fall nöjde sig Gustaf
med de beslut, som fattades i Vesterås 1544 och som hufvudsakligen
rörde kyrkobruken.
Den i vår författnings historia epokgörande riksdagen 1544
framstår här för första gången i full belysning, så vidt ske kan med nu
tillgängliga urkunder. Bland de hithörande nya handlingarna märkas
först aktstycken från det förberedande rådsmötet i Stockholm jultiden
1543 och från de rådsförhandlingar, som fortgingo under och efter
riksdagen, aktstycken som ej nämnas i det tryckta registret öfver
rådslagen, samt vidare konungens vidlyftiga tal till ständerna, hvilket man
hittills känt endast genom Tegels och Baazii referater. Detta tal är
ett ganska egendomligt aktstycke både till form och innehåll. Större
delen däraf utgör ett slags apologi för kon. Gustafs regemente, i
synnerhet hans kyrkliga reformer; det är hållet i en predikoton, som
vitnar om en andlig penna (utg. antaga med skäl Norman som
författaren), och därjämte i en strängt protestantisk ton; konungen talar
så mycket om en kristlig konungs pligt att taga sig an religionssakerna
och om »de gamle bispers» skalkstycken, att det synes särskildt
afsedt till att försvara hans antiklerikala politik under den sista tiden.
Man ser ook af nämda tal, att det talrikt församlade presterskapet
(äfven kyrkoherdarne voro nu kallade) haft särskilda öfverläggningar,
innan arfföreningen företogs, och därvid rådplägat både om
kyrkobruken och om skolväsendets förbättring (konungen säger sig t. o. m.
vilja upprätta ett studium universale eller »menings-skole»).
Arfföreningsriksdagen är anförd såsom ett exempel. För öfrigt
innehåller samlingen mycket annat hittills obegagnadt material till vår
riksdags- och författningshistoria. För den tid, som denna del omfattar,
upptager densamma 14 rådsmöten, 6 andra möten, 3 kyrkliga
församlingar, 1 »handelsdag», 24 herredagar samt 7 allmänna riksdagar (däri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
