Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Om donationerna och förläningarna samt frälseköpen i Finland under drottning Kristinas regerirg. Af C. v. Bonsdorff. Anm. af G. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. VON BONSDORFF, OM DONATIONERNA I FINLAND. 35
___s_
de tabeller, hvarest några uppgifter om godsafsöndringarna i
Österbotten förekomma, på sådant sätt infört de inom denna landsort
kronan afhända godsen, att mantalen beräknats efter hufvudsummorna,
medan däremot af räntorna blott de behållna beloppen upptagits. Att
ett dylikt förfaringssätt icke är lämpligt, torde ej kunna förnekas,
och det förefaller desto egendomligare, som förf. icke lemnar någon
direkt antydan därom förr än å sid. 117 och 118, där han redogör
för, hur utab. VIII—X upprättats. Följden däraf måste nämligen blifva,
att läsaren, då han t. ex. studerar den sid. 50—51 befintliga tab. I,
hvilken upptager det största antalet af de inom Österbotten från
kronan afsöndrade godsen, stannar i okunnighet om förhållandet, såvida
han ej af en eller annan anledning fått del af de upplysningar, förf.
först nära 70 sidor längre fram meddelar, eller också af eget initiativ
anställer en ganska besvärlig jämförelse mellan de i sistnämda tabell
införda siffrorna och de uppgifter otn gref- och friherreskapens
mantal och räntor, som förekomma sid. 5—29.
Den brist på följdriktighet, hvartill förf. gjort sig skyldig genom
att på sådant sätt sammanställa hufvudsummor för mantalen med
behållna räntebelopp, är emellertid icke det enda betänkliga i detta hans
tillvägagående. En lika stor uppmärksamhet väcker ensam för sig
den omständigheten, att han i tabellerna infört uppgifter om de
behållna räntebeloppen. Tager man dylika siffror litet närmare i
skärskådande, kommer man nämligen lätt nog till den uppfattningen, att
deras beskaffenhet i sjelfva verket är sådan, att de icke med fördel
kunna användas, då det gäller att redogöra för en donations eller
en förlänings ekonomiska förhållanden, d. v. s. för de inkomster,
innehafvaren egde rätt att därifrån uppbära. Först och främst växlade
dessa behållna räntebelopp nästan för hvarje år, och dessa
vexlingar förorsakades till väsentlig del af tillfälliga omständigheter.
För det andra blifver genom sådana uppgifters meddelande en
jämförelse mellan olika donationers eller förläningar värde en
omöjlighet, och detta icke blott till följd af nyss nämda förhållande, utan
äfven därföre att en redogörelse för alla donationers och förläningars
behållna räntor icke kan åstadkommas. Ej heller får man på detta
sätt någon kännedom om, huru högt donations- eller
förläningsinne-h af våren möjligen kunde inom laglighetens gränser uppdrifva sina
inkomster, eller — hvilket är detsamma — huru mycket i sjelfva
verket från kronan afsöndrats.
Bevis för det nu sagda lemnas till ett icke obetydligt antal af
förf. sjelf. Jämför man nämligen de räuteuppgifter, som han sid. 5—
29 meddelar för gref- och friherreskapen i Österbotten, med
motsvarande i tab. I, så finner man t. ex., att de länsinnehafvarne
tillkommande behållna ordinarie räntornas belopp utgjorde för grefskapet
Karleborg 1653 5,541 dlr smt och 1661 7,118 oberäknadt tionden,
hvilken grefven äfven egde rätt att uppbära; för friherreskapet Limingo
1652 2,388 dlr smt, 1653 2,238 och 1661 2,500; för friherreskapet
Gamla Karleby 1652 1,618 dlr smt, 1653 1,520 och 1661 1,996; för
friherreskapet Ikalaborg 1652 2,420 dlr smt samt 1653 2,211 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
