Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
Det torde fördenskull icke vara för vågadt att påstå, att, när
uppgifter om en donations eller en förlänings ekonomiska värde skola
meddelas, det enda riktiga är att angifva räntebeloppens hufvudsummor.
Yid sidan af dessa kunna visserligen de behållna beloppen jämväl
upptagas, men ändamålet med dem kan och bör endast vara att visa,
huru stor afkastning donationen eller förläningen det ena eller det andra
året faktiskt gifvit. Några allmänna slutsatser skulle endast då kunna
från dem dragas, om man vore i tillfälle att sammanställa t. ex. ett
tiotal års uppgifter för samma donation eller förläning. Men äfven om
detta i ett eller annat fall är möjligt, torde det knappast löna mödan
företaga sådana tidsödande utredningar, då, såsom nyss är anmärkt,
siffror af denna beskaffenhet icke finnas för alla donationer eller
förläningar.
Mot de allmänna anmärkningar, vi nu framställt, kan emellertid
med afseende på föreliggande fråga den invändningen göras, att,
såsom förf. sid. 118 antydt, blott de behållna räntebeloppen från
donationerna och förläningarna äro i Österbottens landsböcker för de sista
åren af Kristinas regering införda, och att, då han tydligen velat följa
de källor, som tillhöra denna tid, inga andra uppgifter kunnat
erhållas. Dessa omständigheter torde man likväl icke få tillmäta en
afgörande betydelse. Först och främst är nämligen att märka, att
förf. . med tillhjelp af nyssnämda års jordeböcker varit i stånd att
fastställa hufvudsummorna för donationernas och förläningarnas mantal,
och det synes då ligga ganska nära till hands att antaga, att han på
samma håll kunnat få kännedom om de ord. räntornas hufvudsummor.
Den vissa räntan bör ju i dessa jordeböcker vara för hvarje rök till
sin hufvudsumma införd, och de ovissa utgingo med bestämdt belopp
för hvarje helt mantal. Skulle nu bokföringen i dessa jordeböcker
vara sådan, att de å vissa räntan företagna afkortningarna särskildt
angifvas, så kunna beräkningarna hvarken blifva svåra eller
tidsödande. Möjligt är likväl, att bokföringen ej så utförts, och då torde
visserligen, så vida ej afskrifningarna återfinnas i verifikationsböckerna,
de föreslagna undersökningarna blifva besvärliga, om också ingalunda
o verkställbara. Men i sådant fall finnas, åtminstone med afseende på
de vigtigaste donationerna, andra utvägar att afhjelpa de olägenheter,
landsböckernas ifrågavarande uppgifter förorsaka. Förhållandet är
nämligen, att den bokföringsmetod, som under förra hälften af
1650-talet användes vid upprättandet af Österbottens landsböcker, icke
bibehölls oförändrad för all framtid. När det nya systemet infördes,
kunna vi visserligen icke säga, men år 1674 var det antaget, ty i
Vester- och Österbottens landsbok för detta år, hvilken förvaras i
svenska Kammararkivet, äro t. ex. de i Österbotten belägna gref- och
friherreskapen upptagna på sådant sätt, att hufvudsummorna för både
mantalet och räntorna angifvas. Jämför man nu de i denna landsbok
befintliga mantalssiffrorna för nämda län med de motsvarande
hufvudsummor, som förf. i tab. I i sitt arbete meddelar, så visar sig
skilnaden vara utan betydelse. Frånräknar man från förf:s uppgifter de
mantalsbelopp, som voro anslagna åt de under några gref- och fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
