Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
fora fästningens af honom själf föranledda öfvergifvande såsom ett
hufvudsakligt skäl till vapnens nedläggande». Hvarifrån författaren
hemtat notisen om konungens likgiltighet, är mig alldeles obekant;
förmodligen är den lika ny, som uppgiften å föregående sida (71),
att det var fästet Isegrams utrymmande, som för svenskarne
möjliggjorde de farliga batterierna på Kragerön, och det felaktiga citatet
från Meydell, att »Krageröns norra del beherskades af fästningens
kanoner». Hos Meydell heter det endast, att »Isegram bestryger —
fornemmelig Kragerøen». Det blef enligt samme Meydell Öfvergifvet
just därför, att »da Fienden havde besat Kragerøen, saa fandt man, at
dette Fort var formeget udsat». Det vill således synas, som äfven
Meydells uppgift om att Isegram »fornemmelig bestryger Kragerøen»
bör upptagas med en viss försigtighet, i synnerhet som den strider
mot samme författares uppgift en sida förut: »Fortet Isegram
bestryger fornemmelig Indløbene til Fredrikstad. Det var forsynet med
lave Batterier, der kunde bestryge Vandskorpen o. s. v.».
Visserligen påstår Meydell, att Isegram kunnat godt försvaras af 200 man,
men det är på grund af en egendomlig åsigt hos denne författare,
som icke torde delas af alla artillerikaptener, att nämligen ett fäste
kan försvaras, såsnart fiendtliga trupper ej kunna marschera direkt in
i detsamma. Det heter, att fästet var skildt från Kragerön genom
en så djup flodarm, att vattnet stod den vadande under hakan, och.
dessutom genom mur och graf. På samma sätt säger han om
Fredrikstad med anledning af Hals anförande af Krageröns förlust såsom
grund för fästningens fall: »Kan man da erobre en Fæstning, naar
man er adskilt derfra ved en bred Flod, hvori der gaaer stærk Strøm ?
Kan man over en saadan Flod (med Haab om et godt Udfald) storme
en anlagt Bresche»? Hals hade i sin rapport anfört, att svenskarne
redan anlagt batterier på Kragerön i full säkerhet för fästningens
kanoner, då de voro anlagda bakom klippor, och att de kunde anlägga
så många som hälst på gevärsskotts afstånd. Man känner genom
Seyersteds inspektion, att hufvudvallen var så låg, att om soldaterna
lagt sig på magen bakom bröstvärnet, hade de dock icke kunnat
skydda sig för de dominerande skotten från närliggande höjder, och
vidare genom Meydells eget medgifvande, att fästningen saknade
bombfria hvalf både för besättning och magasin. Emellertid finner
kapten Mankell ofvan anförda anmärkningar af kapten Meydell, hvilka
han refererar, vara af den beskaffenhet, att han skrifver: »I allt detta
har den norske författaren otvifvelaktigt rätt».
Författarens kritik öfver reträtten från Rakkestad är bland de
märkeligaste kapitlen i hans bok. Först skola vi än en gång egna
någon uppmärksamhet åt hans sifferuppgifter, som här visa sig om
möjligt mer elastiska än vanligt. Sid. 76 heter det, att Kristian
Fredrik vid Rakkestad samlat »minst 9,000 man», sid. 156, att han
»förmådde knappast sammanbringa 8 till 9,000 man, Stabelis och
Butenschøns afdelningar inberäknade». Sid. 76 heter det, att intet
bort hindra Kristian Fredrik att vid Rakkestad samla 20,000 man
genom att draga 4,000 man från Arenfeldt (i söder) och 6 à 7,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
