- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
30

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

W. E. SVEDELIUS

Men en vetenskap om det, som är märkvärdigt, skulle väl
historien dock vara, så vida som sådant, hvilket icke är
märkvärdigt, icke lönar mödan att läggas på minnet och icke
förtjenar att i vetenskapen erhålla en plats. Men detta är icke
något eget för historien; ingen annan vetenskap finnes, som
bekänner sig vara sysselsatt med sådant, som icke är märkvärdigt.
Men om det är ett fel att låta historien handla om det, som icke
är märkvärdigt, så är det likväl ingen omöjlighet att så göra,
ty äfven det icke märkvärdiga kan hafva sin historia. Der kan
om sådana saker och ting finnas en historisk kunskap, fastän
man icke tillerkänner åt denna kunskap värdighet af vetenskap.
Men alldeles främmande för de vetenskapliga studierna är denna
kunskap likväl icke, ty den, som studerar vetenskapen, behöfver
känna äfven det ovetenskapliga, for att rätt bestämma skilnaden
mellan detta och det, som är vetenskapligt.

Slutligen, för att stanna vid de sista orden i den
hvardagliga satsen, som vi anförde, kan historien äfven handla om ett
innehåll, som icke finnes på jorden, men annorstädes. Det kan
finnas en historia om det öfverjordiska. Vi fatta då icke detta
begrepp i dess andliga betydelse, då med det öfverjordiska menas
evighetens verld, andeverlden, i motsats mot den verld, der anden
är bunden vid den kroppsliga organismen. Om sådana ämnen
göras till föremål för mänskliga tungors tal, kan deraf icke blifva
någon verklig vetenskap. Ty huru lifvet lefves i den fria andens
verld, kan för sinneverldens invånare ej blifva bekant. De kunna
blott fantisera deröfver, såsom ock fantiseradt blifvit. Men en
öfverjordisk historia kan finnas i en helt annan mening, då med
det öfverjordiska menas det, som för ögat visar sig, såsom vore
det öfver jorden, derföre att det är utanför jorden. Vi mena
dessa främmande verldar, som lysa såsom stjernor på
himlahvalfvet. Kunna icke äfven dessa hafva sin historia? — Jo,
visserligen. Men —- säger man — en historia, som evigt måste
blifva för oss obekant. A nej! icke alldeles obekant, ty om
lifvet, som lefves i dessa verldar, veta vi åtminstone ett faktum,
nämligen, att detta lif icke liknar det lif, som lefves på jorden;
varelser, som lefva i dessa verldar, kunna icke vara af samma
art som jordens folk. Med denna kunskap veta vi väl icke,
hurudan dessa verldars historia är, men vi veta ett och annat
om, hurudan hon icke är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free