Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
Mera innehållsrik är kanske den underjordiska historien.
Geologien beskrifver ju icke allenast jordlagrens sammansättning,
men äfven huru dessa lager bildat sig. Forskningen stiger ned
innanför jordens yta och behandlar innanmätet anatomiskt. Långt
har han icke kommit, icke mycket längre än till ett krafsande
på marken, när man besinnar, huru lång vägen är till jordens
medelpunkt. Huru naturen der ser ut, lära väl geologerne icke
veta; må hända kunna de likväl hysa en och annan förmodan
med lika god sannolikhet som den, hvilken forskaren i
mänsklighetens häfder stundom nödgas hålla till godo. Och det, som
geologien icke förmodar, men verkligen vet om den för
forskningen tillgängliga öfversta delen af jordmassan, är icke ringa
och saknar icke en historisk karaktär, när vetenskapen
förtäljer, huru jordens yta under fortgående verldsperioder danades
till att blifva, sådan hon nu är. Ho vet också, huru långt
forskningen i en framtid med mägtigare forskningsmedel, än som nu
finnas, kan tränga in i jordens inre regioner? Det, som
naturens vetenskaper hittills hafva gjort, är sådant, att man om
det, som de kunna göra i en framtid, kanske ännu mycket
aflägsen, men dock en tid, som kan komma, icke vågar säga, hvad
möjligt och hvad omöjligt är.
Men om således historiens begrepp icke låter sig bestämmas
med ordformeln, som vi upptogo, eger man att eftersinna något
annat bestämmande begrepp, och man frågar då, om historien
skulle vara en vetenskap om mänskligheten, i motsats till de
vetenskaper, som handla om naturen. Men vi hafva ju redan
sett, att så icke är. Vi hafva ju ansett oss kunna säga, att
ett historiskt betraktelsesätt kan finnas äfven rörande föremål,
som icke tillhöra den mänskliga verlden. Öfver allt, der en
utveckling från ett tillstånd till ett annat har egt rum, der kan
en historia finnas. Icke blott hvarje klass af föremål inom
naturen, men hvarje föremål inom klassen, hvarje del, hvarje
partikel har sin historia, fastän ingen historieskrifvare har tid, lust
och förmåga att genomforska småsakerna. Men nog kan man
tänka sig en historia om hvarje naturföremål, likasom man kan
tänka sig en historia om hvarje särskild människa. Och så
visst som en historia kan finnas, hvilken icke handlar om
människan, så kan vetenskap finnas, som handlar om människan,
men icke är historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
