Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
men nog kan t. ex. ett och annat af Englands politiska lif
upplysas nr vissa bland Bulwers skrifter.
Detta, som vi säga om historiens förhållande till dikten,
måste närmast angå romanen samt den episka och dramatiska
poesien. Men det saknar likväl icke en viss tillämpning på den
lyriska dikten. Om den lyriske skalden sjelf var en för den
politiska historien vigtig person, så äro hans lyriska skaldestycken
ett bidrag till kännedomen om hans karakter. Så t. ex. konung
Gustaf den andre Adolfs visor och krigspsalmen, som han har
författat. 1 Men lyrisk poesi kan, äfven oafsedt skaldens
personlighet, ega historiskt intresse. Sådana sånger kunna gifva en
föreställning om tidens sätt att betrakta händelser, som timade,
och människornas känslor under öden, som genomgingos. Sången
blifver ett talande vittne ur folkets bröst. Se t. ex. de bekanta
visorna af biskop Thomas om Engelbrekt.2 Sånger finnas äfven,
som på den tid, då de diktades, utöfvade ett bestämdt inflytande
på människors handlingssätt och derigenom på historiska
händelser, t. ex. den ryktbara Sinclairsvisan.
Och likasom skaldekonsten upplyser historien, gifver också
historien ämnen att af dikten bearbetas. Detta förhållande är
gemensamt för olika grenar af skön konst. Skalden besjunger
märkvärdiga händelser och ryktbara personer, målaren tecknar
och bildhuggaren hugger deras drag i bildverk. Men det är dock
en skilnad, att den bildande konsten följer verkligheten troget
och återgifver den samma oförändrad, visserligen idealiserad, men
dock utan tillägg eller afdrag; skalden deremot lägger till och
tager ifrån, han ombildar sitt ämne. Han måste så göra, ty
verkligheten blandar en mängd opoetiska saker bland det, som
poetiskt är. Det för poesien brukbara elementet träffas i
synnerhet i den biografiska delen af historien och i allmänhet der
talet handlar om personers handlingar och öden, men detta
element kan dock äfven finnas, der historien talar om hela
generationer och folkslag och handlar icke om en följd af händelser,
men om stående tillstånd. Läse man t. ex. Augustin Thierrys
skildring af den anglosachsiska och den normandiska
nationalitetens brytning mot hvarandra i England. 3
1 Körning Gustaf den andre Adolfs skrifter, ntg. af Styffe, s. 611 o. f.
3 Scriptores rerum Sveciearum. D. 2. Sect. 2, s. 161.
’ Augustin Thierry, Histoire de la conqnëte de 1 Angleterre par les
Normands.
Hilt. Tidskrift 1888. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
