Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
59.’{
verkar också tillbaka på dessa föremål, det ingår i
kulturhistorien. Spetälskan under medeltiden föranledde tilldragelser, som
sprida ljus öfver tidens sedliga skick. Denna sjukdora var på
den tiden en allmän landsplåga i vissa länder. De spetälske
betraktades med den rysligaste afsky, Verkliga förföljelser
anstäldes mot dem, emedan de, såsom ett förbannadt utskum ur
mänskligheten, misstänktes för de värsta illgerningar.1 Sådant
tecknar tidens anda.
Om någonsin ett växelförhållande mellan två vetenskaper
finnes, så är det visserligen här. Sjukdomsformer hafva ju
funnits, som aldeles försvunnit och nya hafva uppkommit. Hvarthän
har spetälskan såsom allmän farsot tagit vägen? Hvadan har
svphilis kommit? Sådana frågor torde näppeligen kunna besvaras
endast ur fysiska grunder, sakerna hafva nog äfven en rot i
sociala förhållanden, om hvilka historien talar. Huru förer ej
kriget sjukdomen i sina spår? Och huru verka ej själens
intryck på kroppen? Den själsegenskapernas stämning, den anda,
som lifvar ett tidehvarf och bestämmer dess öden, kan ej sakna
inflytelse på slägtets fysiska helsa.
En helt annan art af naturkunnighet innehålles i den
vetenskap, som kallas geologi. Fornforskaren låter sig af
geologien undervisas, huru jordlagren danades, hvarpå beror, huru
långt tillbaka i tiden man eger att söka kulturens begynnelser.
— Härmed sammanhänger botanikens ocli zoologiens betydelse
för historien. Urtidens växter och djur beteckna möjligheten
och arten af en urgammal kultur eller huru verlden var
beskaffad, förrän menniskor funnos, hvilket ej kan vara utan vigt
för historien att lära känna för jämförelsens.skull. Och äfven
i en jämförelsevis senare tids kulturhistoria torde fakta anträffas,
som kräfva sin förklaring ur naturalhistorien. Det är ju på
naturforskningens väg Skandinaviens urinvånare fått sin
beskrifning. — På samma sätt får historien fly till fysiken och kanske
till kemien för att få vissa frågor besvarade. Huru var det
beskaffadt med den urgamla forntidens märkvärdiga byggnadskonst?
Kanalerna, som genomflöto Babyloniens land? Egyptens
pyramider, som bygdes så fasta, att årtusendens tid ej förmått rubba
1 Michelet, Histoire de France. Paris 1879. D. 4, s. 144. Henry
Martin, Histoire de France. D. 4, s. 54(i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
