Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
W. E. SVEDELIUS
lifsförnödenheternas penningvärden? huru till vår tids
myntför-hållanden? Sådant låter sig icke utredas utan en viss
matematisk uträkning.
Vänder man sig till de vetenskaper, som innehålla den
egentliga naturkunnigheten, så finnes ett betydligt historiskt
intresse i medicinens vetenskap. Historien får mottaga från
forntiden fortplantade berättelser af sådant innehåll, att deras
egenskap af dikt eller sanning måste bestämmas med tillhjelp af
den vetenskap, som handlar om människokroppen. Så t. ex.
när sagan förtäljer, att kon. Olof Tryggvason i sin fanatiska ifver
för kristendomen lät aflifva en hårdnackad hedning och trollkarl
i Norge på det sätt, att konungen lät uppspärra hans mun ocli
i ett rör nedhalade en lefvande orm genom halsen, hvarefter
ormen bet sig ut ur kroppen, så inå anatomien och fysiologien
besvara den frågan, huruvida sådant är möjligt. Är det omöjligt,
så måste sagan vara dikt.1
Det finnes också ett vidsträckt samband mellan
historieskrifvarens och läkarens vetenskaper. Åtskilligt i historien är
sådant, som vidrörer läkarekonstens område. Hvilket inflytande
hade icke pesten i Athen på Peloponnesiska kriget? — Den
förfärliga farsot, som i Sverige kallades digerdöden, utgör ett ganska
vigtigt faktum i medeltidens historia. — Det romerska rikets
undergång och det romerska lifvets förfall var visst icke utan
sammanhang med det fördärf, som i kroppsligt afseende genom
liderlighetens följder genomfrätte den sig sjelf öfverlefvande
romerska verlden. Nu skulle väl historiens uppgift vara att
bestyrka, det sådana förödelser hafva egt rum och sådant fördärf
har funnits, samt hurudan inflytelsen på det politiska lifvet och
det sociala tillståndet har varit, men sjelfva det ondas
beskaffenhet hörer till den medicinska vetenskapen. Historien vill dock
gerna veta, hvaruti det onda bestod och huruvida någon hjelp
mot det samma fans eller om det härjade oemotståndligt, till dess
det hade uttömt sin egen kraft. Historien frågar, huru folket
betedde sig för att motstå eller uthärda en sådan landsplåga,
som digerdöden var.
En sådan sak, som det allmänna helsotillståndet, beror i ej
ringa mått af det borgerliga lifvet, af sedernas beskaffenhet, men
1 Munch. Det norske folks historie, D. 1, Band 2 s. 32ü.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
