Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
63.’{
blandar sant och osant; sägner, som gå genom många mannar,
spädas ut med dikter, ett och annat varder bortglömdt, ett och
annat varder tillagdt, och hela saken får en annan färg, än han
ursprungligen hade.
Mera belåten känner sig forskaren, när han får lefva, ej
bland sägner och rykten, men bland verkliga urkunder, som
utgått från personerna sjelfva eller åtminstone från deras samtid.
Detta torhållande kan dock blott inträffa med en jämförelsevis
nyare tids historia. Vi säga jämförelsevis nyare, ty sådana
urkunder kunna finnas, som blott i jämförelse ined den älsta
forntiden kunna kallas nya, men i förhållande till vår tid äro ganska
gamla. Vi tänka på medeltidens diplomer och de gamla lagarne.
Och för de tider, som ryckt fram något längre och sedan
samhällets inrättningar blifvit faststälda, hvilken mängd af urkunder
ega vi icke då? Ämbetsskrifvelser, anteckningar om konungars
och furstars rådslag, fördrag, som blifvit ingångna, protokoll, som
blifvit förda, bref, som blifvit utbytta mellan de handlande
personerna, kungliga förordningar, som blifvit utfärdade.
Riks-registraturen utgör ett eget bibliotek, Rikets Råds protokoll
desslikes och riksdagshandlingarne utgöra ofantliga massor. Sällan
finnes tid för en forskare, om ock tålamod funnes, att genomleta
hela förrådet. Och ofta får han leta länge, innan han finner just
det, som han för sitt ändamål behöfver. Och arbetet är icke lätt.
Språket kan vara svårläst, när skriften är gammal, och om äfven
språket är begripligt, kan den yttre stilen, pikturen vara dunkel.
Medeltidens pergamentsbref fordra sin egen konst för att läsas.
Arbetet underlättas när de skrifna urkunderna förvandlas
till tryckta. Men forskningen i arkiverna är dock i alla fäll
esomoftast erforderlig. Vare det också långt från oss att vilja
nedsätta denna forsknings vigt och värde, men vi tillåta oss en
anmärkning, att forskningens förtjenst beror icke derpå, att han
är utförd i otryckta källor, men derpå, att innehållet, som
frambringas, är sant och riktigt. Det kan då vara likgiltigt, hvadan
ifrån det är taget. Och då nu rika samlingar af tryckta
urkunder finnas, blifver det en misshushållning med tid och
arbetsförmåga, att lemna dessa samlingar på sidan och låtsa, såsom
ingen annan rätt värdig forskarelärdom funnes, än den, som har
sin källa omedelbart i arkivforskningen. Det kan hända, att
sedan man i arkivernas gömmor trott sig göra en upptäckt, så
visar sig vid närmare granskning, att upptäckten länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
