Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
W. E. SVEDELIUS
åt personerna någon rättighet till åminnelse hos efterverlden.
Frågar man, hvilka desse bland historiske personer äro, så svare
vi med skaldens ord, den store Dante,1 som när han inträdde i
de fördömdes förgård, mötte en skara af döde människors andar,
som här i lifvet lefvat »utan skam och utan ära» (»senza infamia
e senza lodo»). Han såg dem blandade med desse änglar, »som
ej gjorde uppror mot Gud och ej heller voro trogne, men voro
för sig sjelfve».2 Skalden säger om desse människor, att
efterverlden ej låter deras rykte lefva: »låtom oss ej tala om dem,
men blott kasta en blick och gå vår väg». 3 Desse
liknöjdhetens lättingar hafva väl också sin plats i historien, ty deras
overksamhet var också en sak, som något betydde. Det är
sant, att ingenting sker förgäfves, äfven det skenbart obetydliga
har en betydelse. Hvad du tänkte, hvad du gjorde, hvad du
såg, hvad du hörde, äfven det ringaste, alltid väger det något
på den våg, der vigternas tyngd mätes med allseende ögon, men
våra ögon äro för svaga att se, hvad de vigterna -väga.
Personlig rätt till åminnelse finnes icke för dem, hvilka ingenting
gjorde, hvars vigt och värde kan af oss värderas. Efterverlden
stannar vid de stora dragen, på det ej blandningen må blifva
sådan, som när anblicken af de resliga träden stänges af
slingerväxter. Allt skall hafva sin rätta plåts enligt jegeln: »detta är
detta».
Med dessa ord hafva vi talat till punkt, ej så som skulle
ej mycket mera kunna sägas, men vår mening har blott varit,
att med några ord göra vetenskapens stämma hörd, när hon
talar om sig sjelf, bekänner sin svaghet, men kräfver vördnad
för sin vördnadsvärda bestämmelse.
1 La divina coramedia. Inferno, Canto 3.
2 »Mischiate sono a quel eattivo coro dei angeli, che non fnron ribelli, ne
furon fideli a Dio, ma per se foro».
3 »Fama di loro il mundo esser non lassa. Non ragionam di lor, ma
guarda e passa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
