Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 101
Under sådana förhållanden var ej häller ett förbund mellan
det revolutionära Frankrike och det nu så godt som enväldigt
styrda Sverige så orimligt, som det skulle kunna tyckas.
Det stora omslaget af år 1756 i Frankrikes politik hade
ej afsett någon ändring i detta lands förhållande till Sverige,
såsom bland annat visade sig af det sätt, hvarpå Ludvig XV
uppträdde med afseende på 1772 års revolution. Men oaktadt
ett nytt subsidieförbund af 1784 kallnade dock vänskapen under
hans efterträdare, och då Gustaf III 1788 började sitt ryska
krig, kunde han ej räkna på något understöd af sin gamla
bundsförvandt, ja den franska regeringen närmade sig 1789 t. o. m.
Ryssland och dess bundsförvandt mot Turkarne, Österrike, samt
lofvade att, när det ofvan omtalade svenskt-franska förbundet
med detta år gick till ända, ej förnya det samma. Det är nu
bekant, att Frankrikes tillbakadragna hållning mot Sverige under
Ludvig XVI:s regering ej berodde af 1756 års österrikiska
allians, från hvilken Ludvig och hans utrikesminister Vergennes
tvärtom faktiskt lösgjort Frankrike, utan att orsaken var
Vergennes’ försigtighet, som ej tilltalades af Gustaf III:s äfventyrliga
planer, samt det svaghetstillstånd, hvari Frankrike före
revolutionens utbrott befann sig, och livad angår närmandet till de
båda kejsarhofven 1789, hade det sin grund ej i förkärlek för
Österrike, utan i misstro mot England.1 Men Gustaf III var
benägen att tillskrifva Frankrikes likgiltighet för sina gamla
bundsförvandter den österrikiska alliansen och hennes inflytande,
hvilken sändts till Frankrike såsom en underpant därpå —
Marie Antoinette,2 och på samma sätt dömde såsom bekant
den allmänna meningen i Frankrike, hvilken i »Österrikiskan»
såg själen i Ludvig XVI:s hela politik. Medan den franska
regeringen, på sätt som uämdes, under det
svenskt-ryskt-öster-rikiskt-turkiska kriget 1789 öfvergaf sina gamla bundsförvandter,
Sverige och Turkiet, skänkte åter den franska allmänheten dem
sina sympatier,3 och om Gustaf III ej genom freden i Verelä
1 Jämf. härom Sorei,, a. a. I ss. 297 o. ff. samt 520 o. ff. samt Odhner,
Gustaf III och Katarina II åren 1783—84, Nordisk Tidskrift 1879.
1 1786 skref han till Stael v. Holstein: »Est il possible ... . que la reine
elle-méme onblie qu’elle est femme et inère pour se souvenir seulement qu’elle
est sæur». Handlingar ur Brinkmanska arkivet, II s. 51.
3 Ett bevis härpå torde man få se däri, att le Moniteur med den mest
detaljerade noggranhet meddelade de svensk-ryska krigshändelserna och detta
nästan alltid från svensk synpunkt. Visserligen torde detta hafva berott på den
svenska ambassadören Stael v. Holsteins förbindelser med det liberala partiet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
