Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
S. J. BOETHIUS
men i grund och botten skulle det ej uppskatta de offer, det
kostat mig, utan blott betrakta det såsom förestafvadt af
folkrätten och klokheten. Och äfven om det ansåge det värdigt
någon återtjänst, huru skulle det bli i stånd att låta mig komma
i åtnjutande däraf, då alla yttre förbindelser handhafvas af
regeringen (le pouvoir executif), hvars intressen jag på ett känbart
sätt skulle hafva sårat (que j’aurais sensiblement désobligé) och
som icke skulle underlåta att låta mig erfara sin vrede genom
att undertrycka mina anspråk?»
I detta sista skäl har man — om annars Yerninacs
framställning är trovärdig — ett märkeligt vittnesbörd om, huru
allmän den föreställningen var, att Ludvig XVI förrådde
Frankrikes intressen, och man kan då mindre undra på, att många
Fransmän ansågo hans störtande såsom en nödvändighet. Att
hertigen yttrade sig på sådant sätt till Verninac, vittnar åter
om en ej ringa hänsynslöshet. I fall Verninac inberättade för
de ledande revolutionsmännen, att Ludvigs person sålunda var
ett hinder för andra makter att sluta sig till Frankrike, måste
nämligen detta i hög grad hafva bidragit till förbittringen mot
den olycklige konungen.
Verninac fann emellertid hertigens skäl tungt vägande (pas
frivoles), och de framstäldes, säger han, med så »öfverflödande
förtroende och ärlighet», att han ansåg sig böra visa hofsamhet
i sina fordringar. Han dref därför ej på »en sådan förklaring,
som Frankrike kunde önska, men som omständigheterna ej tilläto
den svenska regeringen att gifva», hvilket tydligt innebar, att
han afstod från att nu blifva erkänd såsom sändebud samt
medgaf, att de inledda förbindelserna mellan Sverige och Frankrike
finge hemlighållas, och han gaf sålunda en kraftig dementi åt
de revolutionära talarnes deklamationer om sekretessens
obe-liöflighet i mellanfolklig aförbindelserl. Själf tillskref han »denna
nyttiga och nödvändiga medgörlighet», att han nu lyckades
bereda sitt land de vigtiga fördelarne: att en öppen brytning med
Sverige undveks, att 1784 års »för den franska handeln
fördelaktiga» fördrag2 provisoriskt upprätthölls ined upphäfvande
af de förtolkningar däraf, som den svenska ministärens »illvilja»
hittills åstadkommit, samt trikolorens mottagande i de svenska
1 Jiirnfr. ofvan 8. 98.
2 Ett i sammanhang med 1784 års allians afslutadt handelsfördrag, som
bekräftade ett föregående af 1741. Se Martkns, Recueil des traités lf, s. 505.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
