Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 117
hamnarna1. Och om han också offrade skenet och för
tillfället rättade sig efter omständigheterna, sökte han i stället med
så mycket större ifver försäkra sig om nya verkligheter och om
framtiden. Han utverkade sålunda en »positiv och
tillfredsställande förklaring», att hertigen i alla händelser skulle veta gäcka
överenskommelserna om Sveriges deltagande i kriget mot
Frank-rike; — han erhöll jämväl ett löfte, att den svenska regeringen
skulle med det ryska hofvet öppna underhandling om
upphäfvande af aftalet att ej erkänna den franska regeringen och ej
underhålla förbindelser med densamma, och det öfverenskoms,
att, om kejsarinnan i denna punkt blott visade något
tillmötesgående, skulle Sverige »skynda att gifva den franska nationen
de bevis på aktning och välvilja, som den hade rätt begära,
men som man nu nödgades dölja». Själf ansåg han emellertid
föga troligt, att denna underhandling skulle lyckas, och därför
upphörde han ej att söka bana väg för hvad som utgjorde hans
förnämsta syftemål, ehuru han vid sin första verkliga
underhandling med hertigen, såsom vi sett, ej öppet vågat sig fram
därmed, nämligen en så fullständig omkastning i Sveriges politiska
system som att detta land, brytande med Ryssland, skulle med
Frankrike ingå ett formligt förbund. Hvad han härom efter
hemkomsten berättade för sin regering ger ett ytterligare bevis
på hans fördomsfrihet med afseende på de revolutionära
abstraktionerna; det bekräftar vidare till fullo, att Gustavianerne hade
rätt, då de vid denna tid misstänkte hertigens omgifning för
planer på en förändring af statsskicket8, och det upplyser
slutligen om orsaken, hvarför man ej grep sig an med dessa planers
utförande.
»Sedan det patriotiska partiet» — yttrar Verninac —
»blifvit försäkradt om, att Gustaf III:s ministrar voro i onåd,
hängaf det sig med en dag för dag växande ifver åt sin
älsklings-plan om en rättelse ined afseende på denne monarks sista in-
1 Med afseende pä den sista punkten har Verninac ej iakttagit den
kronologiska ordningen, i fall nämligen hela den i texten omtalade underhandlingen med
hertigen egde rum på det i depechen uf den 19 juni såsom förestående omtalade
personliga mötet, tv frågan om trikoloren rar ju afgjord redan den 5 juni (se
ofvan s. 112). Förmodligen har han i sådant fall ej ansett nödigt att i den mera
öfversigtliga missionsberiittelsen strängt skilja mellan resultaten af sina direkta
förhandlingar med hertigen och resultaten af sina föregående med dennes
för-1 rogna.
2 Se Tegnér a. a. II s. 181 samt Ehuenström, a. a. passim, t. ex. bref-
vet till Aminoff II s. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
