Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
MARTIN WEIBULL
dome om lians person för öfrigt angår, föreligger det af henne
sjelf uttaladt just under denna tid i samtal med Chanut, och
det öfverensstämmer alldeles icke — vi säga det i förväg —
med det, som här lägges i hennes mun.
Dä till den här lemnade skildringen så många drag i
me-moirernas fortsättning ytterligare tilläggas, måste vi till lämpligt
ställe längre fram uppskjuta de mera detaljerade
randanmärkningar, soin kunna göras.
Skildringen fortsättes under februari månad 1653 i den ton och
anda, som en gång blifvit inslagen. Bourdelot berättas alltfort
vara föremål för det allmänna hatet; men det anmärkes, att
detta oaktadt de store dock ej uraktlåtit att för drottningens skull
sända honom sina nyårsgåfvor: man sade, att han emottagit
sådane till ett värde af mer än 20,000 rdr.1 Detta, tillägges det,
gjorde honom ännu mera liögfarande än förut, och hans anspråk
såsom favorit kände nu inga gränser. Men i samma mån som lians
öfvermod steg, ökades också det hat alla hyste emot honom; för
hans skull, klagas det ånyo, kom detta också att drabba de öfrige
servation que j’estime fort, n’ayant pas oublié que je vous dois la vie apres Dieu
pour m’avoir guerie en Suède. TI y a déjà longtempt que je pratique à pen près
votre méthode». Arckenholtz, Mémoires de Christine IV, 23.
1 Tydligtvis nr det här fråga om Bourdelots läkarearvoden. Han hade
under det sjukliga året 1652 varit anlitad såsom läkare på åtskilliga håll. Det
hörde till hans svagheter att vilja gälla som hela Sveriges Eskulap. Till
belysning meddela vi följande ställen ur Munthelii-Lagercronas bref till Carl Gustaf:
Stockholm 1653 »Emellan gref Magnus och Bourdelot är stort hat; likväl
ställer grefven sig, som han vore hans högsta patronus, ja, honom att contentera,
lät grefven vppna ådren på den yngre sin son, gref Jacob, som sjuk är, forsan
invitus. Grefven skickade honom för 3 veckor sedan ett stort demantesmvcke
om store penningar. Fransoserne, Totten och gref Dohna äre i stor credit
förmedelst Bourdelot, hvarföre så till honom som de andra hans (de la Gardies)
missgunst ökes, dock detta allt hemligen et politice.»
Ett senare bref af 1653 12,3 visar de anspråk, som Bourdelot hvste på
medicinsk praxis i Sverige. Han låter genom Lagercrona till Carl Gustaf
framföra sin önskan att få med sina råd som läkare vara honom till tjenst.
Lagercrona föreslår prinsen att låta »med 3 eller 4 ord advertera Bourdelot med
första post om E. K. H:s disposition och begära af honom consilium. E. K.
H. ", tillägger han, »hafver intet derföre behof rätta sig efter Bourdelots consilicr,
allenast pro forma att contentera Bourdelot, som så ambitieux och äregirig är».
Han berättar vidare, att enkedrottning Marie Eleonoras stallmästare Wolf i sina
bref till Bourdelot alltid berättade om, huru mycket han af enkedrottningen
berömdes för den vård han lemnat henne under hennes sjukdom, fast »contrariuiii
verum». — Detta bref uppvisade emellertid Bourdelot, säger Lagercrona, »för
H. M. regerande drottningen och andra af herrarne och berömmer sig däraf
likasom det skulle så vara». Gjörvell, Otrvckta Handlingar rör. drottning Christina,
85, 91-92. ’ -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
