Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
S. J. BOfiTHIUS
nuaiice de noä intérëts respectifs). Voro de upplysningar, som
han därefter meddelar om förhållandena i Sverige, grundade på
Staëls uppgifter, så har denne, i sin ifver att öfvertyga de
franska statsmännen om Sveriges behof af understöd mot Ryssland,
tillåtit sig ganska betydliga öfverdriften Le Hoc berättar
nämligen, att Ryssland genom fördraget med Sverige garanterat
Gustaf III:s författning och åtagit sig att med »åtminstone 24,000
man» försvara den, om den hotades1. Meddelandet var
föranledt af den gäsning, som visat sig i Stockholm särskildt inom
tidningspressen och som förmådde hertig Karl att den 21 dec.
1792 under namn af »varning» utfärda en inskränkande
förklaring af Reuterholms med så mycken pretention proklamerade
tryckfrihetsförordning. Le Hoc söker nu, troligen på Staëls
auktoritet2, förklaringen till gäsningeu i Stackelbergs stämplingar,
som afsågo att »framkalla både fakta och konsekvenserna»,
d. v. s. framkalla oroligheter, som skulle gifva Ryssland en
förevändning till beväpnadt ingripande, och hau berättar vidare,
att hertigens belägenhet var pinsam, stäld som han var mellan
en oundviklig revolution och Ryssland: om han gynnade friheten
skulle 24,000 Ryssar komma med fördraget i hand för att
försvara Gustafs konstitution. Om han ville beskydda tronen, vore
han blott en folkets fiende och skulle snart blifva dess offer.
En fredlig revolution skulle bäst öfverensstämma med hans
karaktär och intressen, men det var just detta, som man icke ville
i Petersburgs seralj3.
Staëls vistelse i Hamburg blef ganska långvarig, såsom
hans depecher utvisa, från december 1792 till framuti februari
1793. Orsaken härtill var, enligt hans egen uppgift, att han
1 Drottningholmstraktaten, hvarom naturligtvis Ur fråga, innehöll icke ett
ord om den svenska författningen, ntan stadgade blott ömsesidig hjälp mot
utländska makter: å Rysslands sida in alles 16,000 man. Att Ryssland måste afstå
från sitt på freden i Nystad grundade anspråk att ega rätt till inblandning i
Sveriges inre angelägenheter var just vinsten af Gustaf III:s ryska krig.
2 Den 22 januari skref nämligen Staël till Sparre, att oron i sinnena,
hvarmed han förmodligen äfven afsåg det s. k. Ebelska upploppet (7 januari),
var ett verk af Ryssland och aristokraterna. Tillika beklagade han »le fans
pas», som hertigen tagit genom inskränkandet af tryckfriheten. Förut hade hau
för samma sak gifvit hertigen själf en skrapa, ty i ett bref af den 14 jan.
försäkrade denne honom, att han ej skulle gå ifrån »sitt rena och sanna tänkesätt»,
samt klandrade, att han satt tro till falska rykten, och förnekade, att någon
inskränkning i tryckfriheten skett. En sådan var dock, att boktryckaren nu
liksom i Gustaf III:« i den Reuterholmska förordningen klandrade
tryckfrihetslagstiftning gjordes ansvarig för angrepp på regeringssättet.
3 Le Hocs depecher d. 7 och 14 januari 1793. Fr. utrikesministeriets
arkiv. Soède.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
