Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 181
erhöll underrättelser gående ut på, att hertigen af Orleans ämnade
»afkasta masken», och att Dumouriez’ ställning var mindre god,
i det han saknade penningar och proviant;1 dessutom ville han
under konungens rättegång (11 dec. 1792—21 jan. 1793) hålla
sig stilla8.
Då hertig Karl mottog underrättelsen, att Stael uppskjutit
sin resa, hade han börjat få betänkligheter mot att nu afsluta
det franska förbundet, Redan gäsningen i Stockholm och
särskildt det Ebelska upploppet (7 jan.), hvilket uppfylde honom
och ej minst Reuterholm med den största förskräckelse för
»Jakobinismen», torde hafva bidragit härtill,3 men de mest
bestämmande skälen angaf han i ett bref till Staël den 11 januari
1793. Han uttryckte däri sitt gillande af, att denne dröjt kvar
i Hamburg; Frankrikes styrelse förklarade han nämligen ännu
ej hafva uppnått den fasthet, som erfordrades för en
underhandling, hvaraf följden kunde blifva en brytning med Ryssland.
Ett annat skäl till uppskof såg han i »de gräsligheter»
(hor-reurs), som utspridts om honom själf, med anledning af att
Gustaf III:s mördare benådats, och som skulle framställas i en
ännu mera förhatlig dager, om han samtidigt med Ludvig XVI:s
afrättning (un régicide) offentliggjorde ett vänskapsförbund med
ett folk, »hvars raseri och demagogiska ande gått till en dylik
ytterlighet af skändlighet och fanatism». Men på samma gång
framhöll han uttryckligt, att det blott var fråga om att för
tillfället dölja hans »afsigt att ingå förbund med en gammal
bundsförvandt, som genom sin naturliga belägenhet alltid varit
och bör vara Sveriges närmaste vän», och han sammanfattade
slutligen sin meuing på följande sätt: »altså önskar jag, att,
när ni finner medel och blir säker på den franska ministärens
stabilitet, ni företager denna underhandling, dock i den anda
jag redan sagt, hemligt till det ögonblick, då man för de båda
1 Bref till hertigen den 1 januari. »Ces differentes circonstances, prises
ensemble, me déterminent à différer mon voyage jusque à ce que 1’orage qui
semble menacer se soit terminé de manière ou d’autre afin d’éviter de tomber
dans le pot au noir.» Uppgiften om hertigen af Orléans är antagligen ett eko
från det girondistiska lägret, hvilket, ehuru förgäfves, den 16 dec. 1792 sökt få
hertigen, landsförvisad.
2 Staël till hertigen den 28 apr. 1793.
3 Redan den 23 dec. 1792 förnyades Gustaf IIT:s förbud mot att i svenska
tidningar meddela underrättelser om franska förhållanden. Endast redogörelser
för krigets gång skulle få intagas. Rydin, Om yttrandefrihet och tryckfrihet.
Reuterholm började nu finna Förenings- och säkerhetsakten förträfflig. Schinkel-
Berghan, a. a. III s. 47 Jämför ock föregående sid. om inskränkningen i tryck-
friheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
