Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
S. J. BOfiTHIUS
honom till handa Häruti skulle sålunda ligga en förklaring till,
att han trots förbuden kunde ända dittills fortsätta resan och
uppehålla sig i Paris, men därefter, efter mottagandet af brefven
af den 15 febr. och 5 mars och sedan dessutom den Dumouriezska
katastrofen undanryckt den grundval, hvarpå han egentligen bygt
sina politiska beräkningar, skulle man tycka, att hans afresa från
Paris hade bort vara en gifven sak, och som vi sett var han vid
denna tid också verkligen betänkt på att resa 2. Då »bad man
honom ifrigt stanna, i det man dag för dag lofvade ett definitivt
svar» s, och Staël hade så införlifvat sig med tanken att kunna
återknyta förbundet mellan Sverige och Frankrike, att han ej
mäktade motstå denna frestelse, utan stannade. Förmodligen såg
han i hertigens bref af den 12 febr. ett medgifvande att, om
också med försigtighet, få fortsätta underhandlingen, och då han
visste, att rikskansleren ej var invigd i förtroendet, har han
förmodligen — och kanske med rätta — ansett, att de genom
denne meddelade befallningarna ej hade så mycket att betyda.
När han den 31 mars besvarade Sparres skrifvelser, förklarade
han visserligen, att »H. K. H:s order skola med all skyndsamhet
verkställas», men beredde sig på samma gång en utväg att kunna
lemna dem åsido. »Jag bör likväl», tillägger han nämligen, »hafva
den äran prevenera E. E. om ett hinder, som kanske kunde
uppskjuta min resa, nämligen svårigheten att i närvarande kritiska
moment bekomma respas»4. Hans aning slog också in, ty han
erhöll intet pass. Visserligen synes han, att döma af det franska
utrikesministeriets arkiv, ej häller hafva begärt något vid denna tid.
Sannolikt kan man i de nyss omtalade uppmaningarna till
Staël att stanna se den första frukten for den svenska
underhandlingen af välfärdsutskottets inrättning och Dantons ökade
inflytande på den utrikes politiken 5. Att det just var Danton
1 Stael till Sparre den 31 mars. Hvad som bestyrker detta påstående är
att Staël den 10 mars skref till Sparre, att ban efter sin ankomst till Paris ej
erhållit några meddelanden från Sverige.
2 Se ofvan s. 188.
3 Staël till hertigen den 28 apr.
4 I samma bref gjorde han sitt bästa för att fortfarande mystifiera Sparre,
i det han uttalade sin förvåning öfver att hans resa blifvit misstvdd, oaktadt han
vid alla tillfällen visat, att han reste såsom enskild person.
8 Då det enligt Staëls utsago var först efter Dumouriez’ förräderi — hvilket
började misstänkas i Paris den 30 mars och blef fullt bekant den 3 apr. — som
svårigheter gjordes, som kommo honom att tänka på att resa, bör tidpunkten
härför antagligen sökas i de oroliga första dagarna i apr. före välfärdsutskottets
bildande, och det blir då antagligt, att det var efter dess konstituerande, som han
uppmanades att stanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
