Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 193
som härvid inverkade på Staël, blir äfven därigenom så mycket
troligare, som de enligt Baréres intyg hade trädt i personlig
beröring med hvarandra, redan innan Staëls officiella underhandling
med utskottet tog sin början 1. Säkert är, att Danton efter sitt
inträde i detta liksom också utskottet själft under den tid, han
inom det samma ledde den yttre politiken, visade ett lifligt
intresse för det svenska förbundet. Härvid förtjänar i första
rummet att uppmärksammas, att Danton nu företog sig att söka
hafva den motsägelse, som förefans mellan detta förbund och
revolutionens hittills proklamerade grundsatser. »Det är tid,
medborgare», utropade han den 13 april i konventet, »att låta
Europa veta, att Frankrike kan förena statsklokhet med de
republikanska dygderna. I hafven i ett ögonblick af hänförelse
fattat ett beslut, hvars motiv utan tvifvel var vackert, emedan
ni därigenom förbunden eder att beskydda de folk, som vilja
motstå sina tyranners förtryck, (men) detta beslut kan synas
förbinda er att hjälpa några patrioter, som vilja göra en
revolution i China. Framför alt böra vi tänka på att skydda vårt
eget samhälle och grundlägga den franska storheten . .. Må vi
därför besluta att icke blanda oss i hvad som tilldrager sig hos
våra grannar»2. Som man ser, var detta att bryta stafven ej
blott öfver verldsbefrielseteorien och beslutet af den 19 nov. 1792,
utan ock öfver den af Fauchet proklamerade grundsatsen, att
Frankrike blott kunde ingå förbund med fria folk8, och såstor
var makten af Dantons personlighet, att han ryckte med sig
konventet och förmådde det att högtidligt »i franska folkets namn»
förklara, att det ej på något sätt skulle inblanda sig i andra
makters styrelse, liksom det själft ej skulle tåla inblandning af
andra. Sedan han sålunda undanröjt de teoretiska hindren för
förbundet, gälde det att skaffa de för det samma nödiga
penningmedlen. Detta var dock den största svårigheten, då naturligtvis
en återgång till den gamla regimens subsidieväsende ej kunde
1 Egendomligt nog anför Staël i en depech till Sparre af den 25 mars
samma skäl till försvar för det då nyss inrättade revolutionstribunalet, som
Danton alltid plägade förebringa, nämligen att det behöfdes för att hindra en
förnyelse af septembermorden. Af Girondisterae, som ogillade tribnnalet, kan han
ej hafva fått denna uppfattning. Möjligen skulle man då däri kunna se ett tecken
till, att han redan den 25 mars, således t. o. m. före Danton» inträde i
välfärdsutskottet, trädt i förbindelse med honom. .
2 Så le Moniteur. Logotachygraphe» referat är något afvikande, men ande-
meningen den samma. Se Robinet, a. a. s. 170.
* Se ofvan s. 99.
//uf. Tidskrift 1888. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
