Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 233
bevisa rättvisan af sin sak inför hela verlden. Därpå gick han
genast upp till reduktionskommissionen och begärde, att skriften
skulle intagas i dess protokoll. Men dagen därpå hade han
redan besinnat sig, och man lyckades så begå, att han genom
Klas Fleming återfick skriften, som uttogs ur protokollet.
Därefter syntes Wachtmeister under någon tid icke vid hofvet»1.
Vi hafva ansett oss böra framhålla denna Axel
Wachtmeisters uppfattning, emedan det var densamma, som livländska
adeln så ifrigt förfäktade. Denna uppfattning delades ock af
åtskilliga svenska riddarhusets medlemmar, hvilka antingen
såsom Axel Wachtmeister härstammade från Östersjöprovinserna,
eller ock, ehuru sjelfve födde est- eller livländske adelsmän,
blifvit på svenska riddarhuset upptagna.
Hans Wachtmeister hade på 1682 års riksdag uttalat sig i
alldeles motsatt riktning, mot hvad hans broder sedermerq. i sin
skrift till reduktionskommissionen yttrat sig. Bland de på
svenska riddarhuset introducerade estländske adelsmännen hade ock
på 1682 års riksdag flere bekant sig till samma åsigter, som
Axel Wachtmeister längre fram uttalade. Bland desse må
nämnas O. W. von Fersen. Hastfer hörde dock ej till denna grupp.
Han liksom Hans Wachtmeister var konseqvent.
Jakob Johan Hastfer åsamkade sig ett bittert hat och en
större ovilja än de flesta andra reduktionsmän. Ingen svensk
generalguvernör öfver Livland har varit så illa omtyckt eller
efterlemnat ett så hatadt minne som han. De livländska
hi-storieskrifvarne äro honom synnerligen gramse. Och hos en
af dessa går denna bitterhet ända till det orimliga eller
löjliga. Hans baltiska härkomst blir till och med förnekad; han
skall icke hafva varit livländare, utan svensk, och som sådan
en i sanning fattig adelsman, hvilken som soldat hade gjort sin
lycka, därigenom att han kom att förmäla sig med enkan efter
fältmarskalken Gyllenstierna. Han skulle varit den förste och
siste af sin ätt.
En annan livländsk historieskrifvare säger: att »konungen
måtte i Hastfer funnit en man just efter sitt sinne samt
synnerligen egnad att utföra hans planer i Livland, emedan
konungen nästan i ett nu från en mycket ringa post upphöjde honom
till de högsta äreställen, på samma gång han öfverhopade honom
med rikedomar. Hastfer var kapten vid gardet, men blef där-
1 Carlson, Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset, IV, s. 195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
