Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
A. HAMM ARS KJÖLP
ifrån på några dagar befordrad till öfverste ocli snart därpå
grefve, kungligt råd, general-löjtnant och generalguvernör öfver
Livland, ett år därefter t. o. m. fältmarskalk1.
Dessa uppgifter visa, att hvarken den förstnämnde
författaren, baron Schoulz, hvars verk öfver reduktionen tillägges så
stor vigt, eller den andre, Gadebusch, gittat taga reda på denne
man, som var föremål för deras så stora ovilja. De baltiska
adelsmännen pläga ju lägga stor vigt på genealogierna och bruka
hafva väl reda på hvarandras stamträd. Det är därför
obegripligt, huru baron Schoulz kan hafva så många felaktiga
uppgifter om Hastfer. Kanske har hans hat och ovilja mot
reduktionens verkställare vållat, att dessa felaktiga uppgifter icke äro
omedvetna. Familjen Hastfer förekommer för ofta i
Östersjöprovinsernas historia för att Schoulz skulle hafva kunnat vara
så okunnig om denna familjs historia, som han i sitt verk vill
påskina.
De svenske, liksom de senare livländske historieskrifvarne,
hafva icke gjort sig skyldiga till sådana misstag, som de
nyssnämnde livländske. Hvad börden angår, är i sjelfva verket
familjen Hastfer en urgammal slägt af tysk-estländsk härkomst.
Ätten Hastfer leder liksom de flesta baltiska adelsätter sin
härkomst från Westphalen. En krönika uppgifver, att »Die von
Hassward» innehaft »btirglehen» af huset Eberstein, att de haft
flera gods i stiftet Corbey, samt att de bott vid Weser mellan
Holzmünde och Bewern, »daher derselbe ort das Hasswärder
Felt genannt wird, ihr Waffen sind dreij schwarze ochssen
Köpfe und gelben Feldte»8. Att man skulle kunna följa
slägten Hastfer så långt tillbaka i tiden som till 900-talet, torde
få anses vara högst osannolikt, men att den redan på
1200-talet, såsom nyssnämnda krönika uppgifver, varit en ansedd
riddarslägt i Westphalen, låter mycket troligt. En Hastfer skall,
enligt en uppgift, från Westphalen hafva kommit till Danmark,
hvarest en af hans efterkommande till och med säges hafva
blifvit riksråd, och »varit som legat till stormästaren i Preussen
afskickad, som ett bref derom uti Räfvelske archivo utvisar och
betygar; på denna sin resa har han Liv- och Estland besett
och fattat dertill så stort behag, att han sig gods dersamma-
1 F. K. Gadebasch, Livlandische Jahrbücher, III, 2, s. 402.
2 Biographica i Riksarkivet, »Extract ans der Corbeischen Cronica Joan-
nis Litteri», des XVI Capitels.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
