- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
235

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 235

städes tillhandlade, dem hans efterkommande ännu ega och
besitta» 1.

Ättens medlemmar hade enligt samma källa sedan låtit
bruka sig i den tyska ordens i Livland tjenst. Och »sedan
Estland kom under Sveriges krona hafva de alla beständigt
framhärdat i deras undersåtliga trohetspligt och tjenst, efter som
och åtskilliga af dem uti våra förfäders och rikets tjenst lifvet
tillsatt, hvilket verkligen ökar och illustrerar denne vår Råds
bedrifter och förtjenster.»

Vid 1675 års riksdag begärde en gren af familjen Hastfer,
jämte två andra est-livländska ätter Lode och Wrangel, att
blifva upptagna i 2:dra klassen på svenska riddarhuset, emedan
bland deras förfäder några varit danska riksråd. Af den
skånska adeln hade de ätter, som kunnat uppvisa, att någon af
deras medlemmar varit danskt riksråd, blifvit upptagna i samma
klass, dock icke utau den 3:je klassens knot och missnöje. Nu
kommo nyssnämnda baltiska adelsätter med samma anspråk.
Af konungens svar ser det också ut, som om de fått sin
begäran uppfylld eller åtminstone sina fordringar erkända i
principen. De befaldes visserligen hos vederbörande undergå en
examen rörande uppgifterna om »deras förnäma härkomst»8.

Det är dock föga troligt, att någon af familjen Hastfer
eller de båda andra nyssnämnda familjerna bland sig haft
danska riksråd. Antingen har familjen Hastfer, liksom de flesta
andra harrisk-wieriska adelsätterna, kommit till Estland med
Valdemar Seir, eller ock, såsom vi nyss antydt, från Westphalen
öfver Danmark till Estland, och i så fall troligen på 1300-talet.
Som bekant ville de danska ädlingarna i allmänhet icke
qvar-stanna eller gerna bosätta sig i Estland, hvadan följden blef,
att konungen merendels måste bortgifva förläningarna härstädes
åt de tyskar, som stodo i hans tjenst, och bland dessa voro,
som bekant, på Valdemar Seirs tid många westphaliska
»mi-nisteriales»; äfven under hans efterträdare torde en och annan
sådan tagit och fått tjenst i Danmark. I hvarje fall tillhörde
familjen Hastfer redan under medeltiden det ryktbara
harrisk-wieriska ridderskapet, som gått i spetsen för »alla Livlandens»
ridderskaps utveckling och därpå utöfvat det största inflytande.

1 J. J. Hastfers friherre- och grefvediplom.

1 Biographica, konungens resolution 18/, 1675.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free