- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
267

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strödda meddelanden ocli aktstycken.

En berättelse ont Erik XIY:s besvärliga regemente.

För efterverlden står det tämligen klart, att Erik XIV, när
upproret 1568 inträffade, »var mogen för fall», såsom en af de
forskare, som noggrannast studerat hans karaktär, uttrycker sig.
Samtiden behöfde öfvertygas, allra helst den orsak, som ensam är
för oss tillräckligt afgörande, måhända icke då hade genomträngt
allas medvetande; konungens sinnessjukdom eller »svaghetstillstånd»
omtalades i början icke alls och berördes äfven senare mera i
förbigående; den kunde till och med framställas som å Eriks sida
uppdiktad eller låtsad. För den mest uppseendeväckande åter af sina
illgerningar, för Sturemorden, hade han ju en gång fått tillgift af de
målsegande. Utom dessa orsaker fingo därföre äfven andra lof att
framdragas, och de hopsamlades också så godt som från alla åren af
hans regeringstid. Det måste erkännas att den färgläggning, som
därvid användes, ofta var for stark och att vederbörande icke aktade
för rof att begagna sig af de lösaste och vildaste rykten.
Framställningen växlade för öfrigt allt efter ändamålet och publiken; den var
en anuan, när det blott gälde att rättfärdiga uppresningen och skilja
konungen från regeringen, och när det var fråga om att få honom
skild äfven från friheten. Hvilken möda man nedlagt på uppställandet
af dessa anklagelser, därom tala ännu bevarade skriftliga vittnesbörd,
och det synes vara höjdt öfver allt tvifvel, att Johan personligen lade
hand därvid, alltför nitiskt till och med för hans eget goda rykte.
Huruvida alla ändringar och rättelser i de utkast eller koncept, som
ännu finnas qvar, äro att föra tillbaka till honom, kan måhända blifva
svårt att afgöra. Huru han för sina syften bearbetade den digraste
anklagelseskriften, den som utgick från 1569 års riksdag under titel
af »Sann och rättmätig orsak» etc., därpå har öfvertygande bevis anförts
(jfr Klemming, »Ur en antecknares samlingar», s. 55).

Äldst bland de mot brödren riktade manifesten är tvifvelsutan
det, som Hogenskild Bielke bevarat i sina afskriftsamlingar (Uppsala
universitets bibliotek). Det är dateradt Vadstena, men saknar i öfrigt
tidsbestämning; Johan kallar sig emellertid endast arffurste och hertig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free