Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BERÄTTELSE OM ERIK XIVIS BESVÄRLIGA REGEMENTE 271
än at thet gemene beste skulle ther medt soelit varde. Hvilkit the
gode herrer ridderskapet och adelen her i Sverige och så noget
befunnit hafve medt the articler, som för them hafve stälte varit, och
the ther utöfver udi stor lifsfarlighet våre i Upsale anno etc. 62,
såvel som monge reser siden.
Och på thet at hans upsåt, ther medt han monge och the
för-nämligeste förderfve achtede, honom inted fele skulle, och at thet
legvel et fagert skin, like sora alt våre rätt och lagligen skedt, skulle
hetes giort vare, förordnede han nogre synnerlige domere och kallade
them koningl. nämpd, som the saker skulle före ransakes och dömes,
hvilke han vilde hafve brotzlige. Ther effter våre och så articlerne
stälte, så at icke monge sich kunde befrie, som för theres dom komme,
ehure rätt the och kunde hafve upåstå. Men Gud, som är en rätvis
domere, vet legvel, hure och medt hvad samvet monge saker dömpde
äre, han vet och, hure rätt thet är. at man skal göre nogen lag mere
för hämpngirighets skuld, än at forhindre thet onde och befordre thet
gode. Hure monge oskyllige ther utöfver och äre önkeligen kompne
om halsen i tesse nestförlidne år — formidelst för:ne konning Erichs
articler och nämpdenes dom — the ther udi theris ytterste och när
the äre utförde, hafve ropet til Gud om hämpd och klaget om theris
08kyllighet, thet är mongom vel vetterligit.
Så hafver tesligiste konning Erich nogre latid hemmeligen
för-göre, som för ingen dom varit hafve, hvilkit Gud icke heller hafver
velet lated blifve ohämpt.
Hure han och så medt sin ägen hand hafver nogre til dödz
slagit, leralästed och ilde trachteredt uten sak och brott, alleneste för
fåfàngelige mistanker skuld, thet är och kunnigt, män än nu icke
allom vetterligit, hure monge the hafve varit.
Monge äre och — elfter hans befalning — jämmerligen strächte
oc pinte til at bekänne thet som han gerne vilde höre, ändoch ther
ingen saning medt varit hafver, like som thet skede medt Göstaff
Ribbing, hvilken bekänne moste, at nogre gode herrer och förnämligste
i rikit skulle hafve förhindret hans gifftermål uten landz, upå thet —
såsom han lot thet föregefve och then menige man udi almänlige
samqvemder sådant förehollet blef — at han skulle tage theris döttrer
til ächte, ändoch the sådant aldrig tänchte eller giorde, uten lote sich
troligen och villigen befinne, så vel udi sådanne saker uten landz til
at befordre, såsom andre innen- rikes, hvad them befälet blef och
mögeligit var til at uträtte, och ligvel ingen tack nogen tid af honom
förvärfve kunde.
Hure tyranniskligen och grufveligen han elliest udi monge andhre
stycker handiet hafver, som allom äre oppenbare, både medt then
försmädelse han lot göre salige her Niels Sture utan all brott och
forskullen, tesligiste medt then ochristelige handel, han hade i
Rys-land medt Storförsten om högstbe:te vår nåd:te herres och utvalde
konnings förstinne; item hure jemmerligen och tyranniskligen han siden
tog välbe:te her Niels Sture af dage udi Upsale och lot dräpe grefve
Svante och the andre: therom är hele värden nogk kunnigt..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
