Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANTECKNINGAR FRÅN ÖSTERSJÖPROVINSERNAS ARKIV 365
ningsärenden. Bland lösa handlingar på golfvet voro en mängd
svenska bref till Krister Horn, Erik Dahlberg och Erik Soop,
däribland åtskilliga kungl, originalskrifvelser. Många bundtar fråu början
af 1700 hade påskrift militaria (jag erinrar om, att här är blott
frågan om bref) och sannolikt är väl, att dessa lemna vigtiga bidrag
till historien om första delen af Karl XII:s krig. Särskildt erinrar
jag mig en bundt, på hvilken stod »Lewenhauptische papiere», hvilken
torde vara af ganska stort intresse; jag hann dock icke att taga den
i närmare skärskådande. — Bundtarne från första hälften af
1600-talet, hvilka mina forskningar naturligtvis i första rummet gälde, voro
jämförelsevis fä, och innehöllo till min missräkning ett högst
anmärkningsvärdt liteti antal "bref från Axel Oxenstierna. Att detta senare
förhållande dock ej berodde på, att rikskansleren underlåtit att
meddela sig med generalguvernörerna, är uppenbart bl. a. af att dessas
registratur, som till en stor del finnas i behåll, upptaga en mängd
skrifvelser till denne, hvarpå han naturligtvis äfven svarat. (Att
icke en rad finnes af Gustaf Adolfs hand torde bero på den
omständigheten, att arkivet, så vidt jag kunnat finna, ej innehåller
äldre handlingar än från 1634). Det är emellertid bevisligt, såsom
jag strax skall nämna, att bref från Axel Oxenstierna för närvarande
finnas i enskild ego i Riga, hvilka bref tydligen från början tillhört
guvernementsarkivet, och den förmodan ligger därför nära till hands
att tro, det någon intresserad forskare särskildt fått hemtaga dessa
bref (hvilka möjligen i likhet med flera andra enskilda
korrespondenters hafva utgjort ett band), och att de af glömska eller försummelse
icke sedermera blifvit återstälda. Hela summan af rikskanslerens
skrifvelser från juli 1634, då det första, och till nov. 1652, då det
sista är dateradt, är 13, de flesta af ganska obetydligt innehåll,
hufvudsakligen blott rekommendationer. De synas liksom vara
qvar-glörada på de ställen, där de anträffats. — Ehuru tiden icke tillät
mig att taga en noggrannare kännedom om de öfriga
korrespondenterna, så är det dock redan af dessas blotta namn klart, att de ämnen,
som utgjort föremål för brefväxlingen varit för Sveriges historia af
största betydelse. Bland korrespondenter, af hvilka ett större antal
bref finnas, har jag antecknat: hertig Fredrik af Kurland och furst
Radzivil, bland krigarne Johan Banér, Lennart Torstensson, Gustaf
Horn, Jakob De la Gardie, Torsten Stålhandske, Axel Lilje o. s. v.;
bland diplomaterna den sv. legaten i Stettin Sten Bielke, Johan
Oxenstierna, J. A. Salvius, Spiering-Silvercrona, J. Hallenus m. fl.;
dessutom andra bekanta personer såsom Georg Stiernhielm, bröderna
Arendt och Isak Spiering etc. och för öfrigt alla guvernörer och
befälhafvare i Estland och Lifland, med hvilka naturligtvis
generalguvernören underhöll liflig förbindelse. — Bland arkiv i främmande
land torde det näppeligen finnas något, som eger en större rikedom
af svenska handlingar och det vore önskvärdt, om något kunde från
svensk sida göras att från förstöring rädda, hvad som räddas kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
