Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ÖFVEBSIGTER OCH GliANSKNlNGAR
voro närvarande. — En och annan ytterligare anmärkning skulle väl
kunna göras, men de äro ej af det slag att de kanna inverka pä det
ofvan framstälda omdömet, att förf. här offentliggjort ett omsorgsfullt
arbete.
2.
Bidrag till utskottsmötenas historia af K. V. Beckman. Akad.
Afh. 82 sid. Uppsala 1887.
På partier af vårt lands historia äro så väl genomforskade som
1600-talets riksdagshistoria. Ty utom de framstående arbeten öfver
Sveriges allmänna historia under denna tid, som finnas, och i hvilka
riksdagshistorien intager en framstående del, hafva specialafhandlingar
utkommit öfver nästan alla dess riksdagar, och slutligen har v. Steyern
i sin utmärkta afhandling skildrat riksdagens form och arbetssätt
under förra delen af århundradet. Dessutom äro äfven de vigtigaste
riksdagshandlingarne från denna tid, Adelns protokoller, åtminstone
delvis tryckta. Under sådana förhållanden är det gifvet, att den
forskare, som vill ytterligare granska handlingarna från detta område,
icke har att vänta sig många nya upptäckter eller kan erbjuda läsaren
många nyheter af större vigt. Men å andra sidan finnas många
rättelser att göra i föregångares arbeten, och nya synpunkter kunna
ställas under den vetenskapliga diskussionen.
I -detta afseende är ofvanstående arbete af intresse. Närmast
är det en efter v. Steyerns föredöme gjord framställning af
utskottsmötenas former samt en skildring af de ärenden, som dessa möten
hafva behandlat. Såsom bekant menades med utskottsmöte en
riksförsamling, vid hvilken endast några få medlemmar af de tre högre
stånden voro närvarande, där alltså ombud för bönderna alldeles
saknades. De sväfvande ordalag, hvarmed dessa mötens kompetens
omtalas i 44 § af R.F. 1634, visa, att man ej så noga skilde
emellan mötets maktsfer och riksdagens, och däri låg utan tvifvel en stor
fara för riksdagen. Särskildt innebar utskottsmötets sammansättning
en fara för allmogens gamla rätt att deltaga i vården af rikets
angelägenheter och att själf bestämma sin bevillning. Ty hade
utskottsmötena öfvertagit riksdagens lagstiftnings- och beskattningsmyndighet,
så är det väl sannolikt att riksdagarna småningom kommit ur bruk
och ersatts af dessa möten, hvilka voro så mycket bekvämare både
att sammankalla och att dirigera. Vidden af denna fara insågo
emellertid utskottsmötena själfva och det var just deras lifliga protester
som föranledde deras afskaffande. Grundtemat i dessa protester var
den, att ett möte, där bönderna icke voro representerade, icke kunde
fatta giltiga beslut, som skulle vara bindande för hela folket. Dët
var alltså de högre stånden, särskildt presteståndet, som här
försvarade böndernas politiska inflytande.
Enär sålunda utskottsmötena kraftigt protesterade mot att begagna
sig af de rättigheter, som regeringen ville tilldela dem, så kommo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
