Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigter octL Granskningar
Svenska folkundervisningens utveckling från reformationen
till 1842 af Nils Torpson; xii + 312 sid., 8:0. Stockholm
1888, P. A. Norstedt & Söner.
Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets
utveckling till år 1842 af Simon Nordström; 4 + 22 sid. 8:0.
Stockholm 1887, P. A. Norstedt & Söner.
Den svenska folkundervisningens historia har icke någon rik
iiteratur att uppvisa. Om inan icke fäster sig vid de mera enstaka
•detaljuppgifter, som angående hithörande ämnen förekomma uti
historiska och topografiska arbeten, är en förteckning öfver densamma
lätt nog gjord. Grundad på egentliga källstudier äro — utom nu
föreliggande arbeten — blott tvänne kortare monografier, den ena
af dokt. A. W. Staaff, »Om konfirmationens uppkomst och antagande
i Sverige» (1871) och den andra af den finske forskaren, prof. K.
G. Leinberg, »Märkliga skeden i vår folkundervisnings äldre historia»
{Helsingfors 1885). Kortare öfversigter af ämnet återfinnas dels i
lektor J. I. Brodéns »för folkskollärare-seminarier och till
allmänhetens tjänst» år 1871 utgifna »Kort öfversigt af det svenska
skolväsendet» (sid. 15—47), dels i f. d. rektor A. G. Hollanders
»Svenska undervisningsväseudets historia i sitt sammanhang med odlingens
allmänna utveckling: 1, tiden före 1724» (utg. 1884), hvari förf.
sid. 556—572 behandlat »folkundervisningen i Sverige efter
reformationen; första tidehvarfvet 1527—1723». Mera betydande äro
trenne andra arbeten, nämligen »Grunddragen af svenska
folkundervisningens historia» (1853; 8:0, 96 sid.) af J. J. Holmberg samt
jP. Paulssons båda arbeten, »Historik öfver folkundervisningen i
Sverige från äldsta till närvarande tid» (1866; 8:0, 490 sid.) och
»Lärobok i svenska folkskolans historia» (1868; liten 8:0, XII + 83
sid.). Om dessa sist nämnda författare, som båda själfva varit
folkskollärare, kan sägas, att de tydligen varit i hög grad intresserade
af sitt ämne och därå nedlagt mycken flit och samlingsifver.
Framförallt gäller detta om Paulsson, hvars »historik» är synnerligen rik
på uppgifter, om än urvalet är något »blandadt». Mot hans sätt att
behandla sitt väldiga material kunna dock åtskilliga befogade
anmärkningar framställas, särskildt mot dess fördelning på elfva århundraden
(9:e—19:e), hvarigenom öfversigten väsentligen försvåras; men i
Uitt. Tidskri/t 1888. Gransln. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
