Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ÖFVEBSIGTER OCH GliANSKNlNGAR
fråga om detaljer rörande de särskilda skolorna, de vid och för
dessa verksamma personer äfvensom läroboksliteraturen har han inlagt
ganska stor förtjänst. Holmbergs femton år tidigare offentliggjorda
arbete har däremot sin egentliga betydelse genom den relativt goda
öfversigt af ämnet, som däri lemnas.
Det finnes emellertid ett rikt material, som ingendera af dessa
författare tillgodogjort sig. Flere gånger under 1700-talet och
upprepade gånger under vårt århundrade hafva, på infordran af Kongl.
Maj:t eller andra vederbörande, från hela riket uppgifter inkommit
om folkbildningens tillstånd jämte andra därmed sammanhängande
frågor. Båda de nyare författare, hvilkas arbeten vi företagit oss
att granska, hafva uppmärksammat dessa intressanta urkunder, men
hr Nordström inskränker sig till att om dem lemna åtskilliga
orienterande uppgifter, enär han saknat nödig tid att bearbeta dem. Han
anmärker, att detta »bör så mycket mindre förvåna, som man —
antagligen utan att därtill hafva varit tvungen af brist på
arbetskrafter — gång efter annan under senare deleu af 18:e och förra
delen af 19:e århundradet ryggat tillbaka för en statistisk bearbetning
af [dessa] då infordrade primäruppgifter». Denna anmärkning har
sin fulla befogenhet redan af det skälet, att nämnda material har en
ganska aktnings.bjudande omfattning, men därtill kommer, att hr
Nordströms »korta öfversigt» ursprungligen offentliggjorts såsom
inledning till den statistik öfver folkundervisningen, som med år 1882
(eller, om man så vill, 1876) såsom utgångspunkt, sistlidet år
började utgifvas genom K. Ecklesiastik-departementet. Här gälde det
nämligen att framför allt lemna en sammanträngd och korrekt
öfversigt af hufvuddragen i folkskoleväsendets äldre utveckling. Allt detta
hindrar oss dock icke att beklaga, att det intressanta materialet icke
blifvit bearbetadt af en person, som i så hög grad som hr N. i sina
statistiska arbeten, liksom i föreliggande lilla öfversigt, gifvit så
utmärkta prof på kritisk skärpa, grundlighet och nästan idealisk
noggrannhet.
De svårigheter, som afskräckt hr N. — liksom förut efter
hvarandra 1700-talets stora Uppfostrings-kommission, Kanslersgillet (1801—
1809) och Uppfostrings-komitén af år 1812 — från att bearbeta
dessa urkunder, ha däremot icke visat sig lika afskräckande för den.
unge forskare, hvilken några månader senare offentliggjort sitt ganska
omfattande arbete öfver »Svenska folkundervisningens utveckling från
reformationen till 1842». Med ungdomlig energi och otvetydig
kärlek till sitt ämne har han gripit sig an med sin uppgift, hvilken
han ingalunda snäft begränsat. »Det mål, jag ständigt haft i sigte»,
yttrar han själf i förordet till sin bok, »har varit att söka uppspåra
de tankeströmningar i de särskilda tiderna, som kräft spridande af
kunskap ut till folkets massa, den art af kunskap man äskat och
skälen till denna fordran, de förslag, som dagats att förverkliga dessa
önskningar, hvad som faktiskt åstadkommits och resultatet däraf med
afseende på folkets bildningsnivå». För att kunna realisera detta
onekligen storartade program har hr Torpson naturligtvis fått anlita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
