Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storm, isländske annaler
51
århundrade egt rum, har Sverige en ringare andel än i den förra.
Det är i främsta rummet norska och danska forskare man har att
tacka för en rad förträffliga texteditioner särskildt af de isläudska
historiska arbetena, och för ett handskriftstudinm, soin i noggranhet
täflar med det man i andra länder numera egnar åt de latinska eller
inhemska medeltidstexterna. Den isländska literaturen är också väl
representerad i den serie af historiska publikationer, som alltsedan
slutet af 1850-talet bestridts af den »historiske kildeskriftfond» i
Norge och som till utgifvare haft sådana forskare som C. G. Lange,
C. R. Unger, P. A. Munch ra. fl. Till samma serie hör äfven denna
nya upplaga af de isländska annalerna, sora redigerats af professor
Gustaf Storm.
Den svenska medeltidshistoriken börjar ined annaler eller
kronologier. De isländska annalerna äro det sista torra skottet på den
isländska historieskrifningens en gång så saftiga och lifskraftiga stam.
Enligt utgifvaren ha annalers redigering börjat först under de sista
åren af 1200-talet; i stället sträcka de sig med växlande bredd ganska
långt fram i tiden, ända till slutet af 1500-talet. Utg. har i denna
samling tryckt 10 serier af sådana uppteckningar, hvilka alla enligt
honom ursprungligen kunna föras tillbaka till en och samma
redaktion, »rimeligtvis» upptecknad i Skålholts stift och af en andlig man.
Hufvudkällorna till desamma äro hvad den nordiska historien angår
enligt utg:ns mening dels den isländska sagoliteraturen, äfven sådana
sagor som numera icke finnas fullständigt bevarade, dels danska annaler,
hvilka senare måhända utgjort källan äfven för uppgifterna om Sverige.
Dessa sistnämda äro, såsom man lätt kan tänka sig, icke synnerligen
fylliga och uppnå någon större bredd endast för slutet af 1200- och
början af 1300-talet, då förbindelserna med Norge voro ganska lifliga;
det är enligt sakens natur uti enskilda faktiska uppgifter om händelser
eller personer man sålunda har att söka deras värde för svensk
historieskrifning. Våra egna historiska uppteckningar äro ju ännu under
förra hälften af 1300-talet synnerligen torftiga, och så långt fram
ungefär räcker också dessa annalers betydelse som källskrifter för
oss. — Utg. har inledt sin vackra edition med en beskrifning på de
handskrifter han begagnat, förvarade i alla de tre nordiska länderna,
samt med eu intressant undersökning af de isländska annalernas ålder
och ursprung; han har slutligen tillagt ett detaljeradt namnregister,
hvarigenom hans upplaga först blir fullt användbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
