Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
ningar, som handla om »Läroverken» — med undantag för de tre
nordiska rikena och Finland. I öfrigt återfinner man i allmänhet
samma kapitel och rubriker som i den första upplagan, men man
märker snart, om man ser närmare till, att nästan hvarenda
afdelning underkastats en grundlig revision; oriktigheter, som förekommit,
ha rättats och en mängd tillägg ha gjorts såväl i fråga om de
ekonomiska förhållandena, som de politiska; utg. har i allmänhet
bemödat sig om att öka »det sakliga innehållet» och stundom
omredigerat hela kapitel. Att arbetet i sin helhet vunnit därpå, lider ju
intet tvifvel. Så ha de stycken, som behandla »Näringarne»,
väsentligen utvidgats. Skildringen af Norges och Danmarks statsskick har
omarbetats med hänsyn till de sista årens politiska utveckling i dessa
länder. Teckningen af Englands rättskipning är i flera delar
förändrad, och for de senaste förändringarna i vallagen till parlamentet
har naturligtvis redogjorts. Styckena om Frankrikes förvaltning,
rättskipning, kyrka och författning äro likaledes omredigerade, och
detsamma gäller om de blad, som äro egnade åt det tyska rikets
nuvarande organisation. Det lemnas t. o. m. en ny och detaljerad
redogörelse för de tyska småstaternas förvaltnings- och
författnings-former. Har arbetet härigenom i någon mån förlorat karaktären af
Anteckningar för akademiska examina, gör det däremot så mycket
mera skäl för sin nya titel utaf Handbok.
När emellertid en omarbetning en gång skulle göras, hade den
måhända stundom kunnat göras mera genomgripande — vi kunna ej
undertrycka den anmärkningen. Den s. k. politiska geografien är
något ojämt behandlad; man jämföre t. ex. det utrymme, som egnas
däråt för länderna Preussen och Frankrike å ena sidan, England och
Ryssland å den andra. Skildringen af Rysslands »Folk» är tämligen
oförändradt bibehållen, ehuru de brister, som emellanåt utmärka
Svedelii framställning, det osäkra, sväfvande, liksom gungande i
uppgifterna och utsagorna, här tydligt nog framträda. Letterna t. ex.,
som bekant en i etnografiskt hänseende synnerligt märklig folkstam,
borde väl ej betecknas blott som »en klass, ej talrikare än judarne»,
och nog kunde man riskera en bestämdare uppgift om Samojedernas
ställning och stamfrändskap, än Svedelius här lemnat, utan att råka
ut på de mera kinkiga etnografiska spörsmålens hala mark. A andra
sidan har utg. om Gallerna förändrat de gamla uppgifterna på ett
sätt, som nog kommer att öfverraska en och annan läsare; de räknas
nämligen för Germaner (II, s. 125). Är detta verkligen ett så säkert
faktuin, att det bort inregistreras i en »Handbok», som denna, i
hvilken ju icke hypoteserna böra ha plats? Utg. svnes i sjelfva
verket ej sjelf vara så öfvertygad, och följden har blifvit, att man ej
rätt kommer på det klara med, huru han vill ha saken; hvad som
på ett ställe blott är möjligt, synes uppfattas som säkert på ett
annat. En och annan oegentlighet eller felaktig uppgift till hade väl
ock förtjent att rättas eller, bortrensas. Vi anföra några fall, som
fäst vår uppmärksamhet. Man eger väl ej rätt att utan vidare påstå,
att ärkebiskopen i Lund under hela medeltiden verkligen var svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
