Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDLINGAR RÖRANDE FINSKA SKOLVÄSENDETS HISTORIA 61
kyrkans priraas, om han än bar titeln (s. 47). »Inrättades»
verkligen det andliga frälset år 1200, såsom det heter s. 46? Den
gamla uppgiften, att kyrkoherdarne föret 1547 kallades till svensk
riksdag qvarstår oförändrad (s. 70). Ar det rätt att säga, att de
svenska rikskollegierna utgjorde »afdelningar af sjelfva rådskammaren»
<s. 79)? — Hela Ukrajne blef ju ej införlifvadt med Ryssland på
1600-talet (II, s. 9). Förhandlingarna på landdagen i Borgå 1809
kunna svårligen kallas för en »urkund» (II, s. 39). — »Landsorten»
Vendée i "Frankrike får man väl ej säga ligga »på gränsen af
Bretagne och Poitou» (II, s. 139). Dess namn var ej ett
landskapsnamn, förr än det (lånadt af en liten flod) fästes vid ett af
revolutionens nya departement, för att snart under ett par årtionden lysa
som en brandfackla i Frankrikes historia. Tillförene var det ju blott
en del af Poitou. Det lilla riket Béarn har med all säkerhet aldrig
sköljts af Biscayavikens vågor (II, s. 140). — Ar verkligen
Preussen blott en »tillfälligtvis föranledd» förening af tyska rikslän m. m.
(II, s. 245)? Med samma skäl är ju Skånes förening med Sverige
»tillfälligtvis föranledd». Äfven en och annan förkortning hade nog här
och hvar skadeslöst kunnat göras. Däremot hade det för mången
måhända icke saknat intresse att få haft qvar de bibliografiska notiser
prof. Svedelius meddelade, med de ändringar, som voro påkallade.
Dessa och dylika oegentligheter, som kunna påträffas, liksom en och
annan felskrifning, äro emellertid lätt af hjelptä och icke af någon
väsentligare betydelse. De förvilla ej den mera sakkunnige och stöta
säkerligen ej flertalet. läsare. I hvarje fall ha de föga att betyda
vid sidan af det rika faktiska material,’ som denna Handbok i
statskunskap äfven i sin nya gestalt innehåller, och som bör göra
densamma till en välkommen rådgifvare för enhvar, som önskar sätta
sig in i våra dagars politiska förhållanden.
Ehd.
Handlingar rörande finska skolväsendets historia. Med
understöd af allmänna medel i tryck utgifna af K. G. Leinberg,
professor. Andra samlingen, xvi +557 sid. Jyväskylä 1887.
I olikhet mot den af hr L. år 1884 utgifna första samlingen
af »Handlingar rörande finska skolväsendets historia», hvilka tillhörde
tre särskilda århundraden, upptager denna nya samling endast
urkunder från en helt kort tidrymd eller åren 1801—1807, då
Finlands läroverk lydde under det år 1801 inrättade s. k. kanslers-gillets
myndighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
