Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
DER KÖNIGSFRIEDE DER NORDGERMANEN
Danmark. I ett särskildt bihang redogöres för den isländska
fredlösheten inom häradet (»heradssekt»).
Någon särskild konungsfrid anser författaren ursprungligen ej
funnits i de skandinaviska länderna. Tidigast utvecklade den sig i
Norge, där författaren spårar den redan från de skilda fylkenas första
förening under en konung. I Danmark anser han den hafva
uppkommit vid vändpunkten mellan det 12:te och 13:de seklet och i
Sverige först i medlet af sistnämda sekel. I Sverige försiggår
utvecklingen hastigast och inom kort uppkommer där en särskild
kunglig domstol (konungsräfsten, räfstetinget, rättaretinget), hvilken
indirekt gifver upphof till vigtiga reformer såväl i författningen som i
rättegångsförfarandet vid folkdomstolarna. Äfven i Danmark uppkom
en kunglig domstol, men den erhöll aldrig samma stora vigt som
den i Sverige. I Norge erhöll konungen däremot först sent något
större inflytande på rättskipningen, och någon kunglig domstol kom
där aldrig till stånd. — I alla de skandinaviska länderna spelade
40-marksboten en stor roll vid utvecklingen af konungsfriden. I
Sverige stod denna bot i närmaste sammanhang med edsöreslagarna,
i Danmark utgjorde den straffet för de svårare fridsbrotten och i
Norge var tredjedelen däraf hoten för »brefabrot». I alla dessa
stater aflöste den den strängare fredlösheten eller förändrade den i en
mildare. I dem alla utbredde den sig allt mer och mer i och med
konungadömets växande betydelse. Beträffande denna bots uppkomst
anser förf. att den först framträdt i-Danmark, och därifrån öfvergått
till Norge och Sverige. I detta afseende skiljer han sig från
Steenstrup, som auser den vara af gemensamt skandinaviskt ursprung.
Från början torde denna bot endast varit straff för hemgång, men
därifrån utsträckts äfven till andra brott. Då böterna i de
skandinaviska länderna eljest stå i samband med duodecimalsystemet, synes
denna 40-marksbot vara bygd på någon annan grund; men hvilken
denna varit, kan förf. ej ådagalägga, ej häller har han vågat inlåta
sig på den frågan, huru den kommit till Danmark.
Vi hafva nu i korthet antydt några af resultaten af författarens
arbete. Som en hufvudsaklig anmärkning mot detsamma skulle vi
kunna anföra, att förf., förledd af lagarnes tystnad, synes något
underskattat konungadömets betydelse under äldre tider.
K» H» K»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
