Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDLINGAR RÖRANDE FINSKA SKOLVÄSENDETS HISTORIA
65
där förklara, hvarför Sverige, ehuru det saknat särskilda anstalter vid
akademierna för lärarebildning, likväl aldrig varit utan tillgång på
skickliga lärare. Den till Porthan öfversända skriften handlar
däremot, enligt det af hr L. aftryckta brefvet, om huru skolverken
skulle kunna blifva »försedda med de för ungdoms handledande mest
skickelige lärare». Författaren till detta förslag var Gillets officiele
korrespondent prof. J. Lundblad i Lund, hvilket synes ej blott af
Gillets protokoll, utan äfven af en senare skrift af Lundblad, hvari
han till bemötande upptager åtskilliga mot hans Reflexioner
framstälda anmärkningar. Däremot var Kölmark en af dem, som afgåfvo
yttrande öfver Lundblads förenämnda förslag.
Den uppgift, hr Leinberg denna gång haft sig förelagd, har
varit vida lättare än förarbetena för hans föregående samling af
skolhistoriska urkunder. Han har i kanslers-gillets lätt öfverskådliga
arkiv kunnat, så att säga, ösa med fulla händer. Genom käjserliga
senatens för Finland frikostiga tillmötesgående har han sedermera
utan svårighet lyckats få denna samling liksom dess föregångare
befordrad på trycket. Vi lyckönska hr L. ej mindre till det senare
än till det förra och tillönska honom fortsatt framgång i sina nitiska
sträfvanden att genom utgifvande af talrika källskrifter underlätta en
framtida omsorgsfull bearbetning af sitt fäderneslands skolhistoria.
Hugo Hernlund.
Der Königsfriede der Nordgermanen, von Karl Lehmann, vi
+ 284 sid. Berlin & Leipzig 1886.
Författaren, numera professor vid universitetet i Kiel, har i
detta arbete lemnat ett synnerligt värderikt bidrag till den nordiska
rättshistorien. — Från början var det hans afsigt att endast fästa
sig vid det norska »brefabrot», men därifrån leddes han till
undersökningar öfver den nordiska höga straffboten af 40 mark och den
därmed sammanhängande fredlösheten och till sist blef hans mål att
gifva en framställning af alla de växlingar, som den gamla
fredlösheten genom inflytande af konungadömet i den monarkiska norden
undergått. Arbetet innehåller dock vida mer och utgör snarare en
framställning af konungadömets förhållanden till friden,
rättskipningen och lagstiftningen i de skandinaviska länderna än, som titeln
anger, en afhandling om konungsfriden. — På grund af källornas
och den hithörande litteraturens olika omfång och innehåll har
författaren ej kunnat egna samma utförlighet i framställningen åt alla
de nordiska länderna. Vidlyftigast behandlas Sverige, knapphändigast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
