Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
och beväpningen, för manskapets ålder olika år och hur länge det
tjenat, för rekrytering, tross, proviantering, expeditionsväsen, möten
och öfningar, samt seder och bruk, egendomliga för tiden. Många
af dessa detaljer äro af det största intresse. Sålunda får man i första
kapitlet veta att medelåldern vid Gäseneds kompani, som år 1700
var 33 år, tolf år senare, oaktadt kriget, ökats till 35,4 år.
Intressant är att se, hurusom lottning, hvilken tack vare 1860-talets
agitation blef så förhatlig, under sitt moderna namn »blodslottning»,
i början af 1700-talet till och med användes någon gång, då
ordinarie soldatrotar skulle tillsättas. Intressant är äfven författarens
jemförelse mellan provianteringsstaten för regementet 1716 och 1881,
Mer än den vältaligaste beskrifning visar den, i hur hög grad Karl
den tolftes bussar fingo umbära detta lifvets goda under sin kamp
mot fäderneslandets fiender, Men det skulle taga tidskriftens
utrymme för mycket i anspråk, om jag skulle påvisa allt, som
intresserade mig vid arbetets genomläsning. Nästan hvarje sida innehåller
värderika uppgifter och utredningar.
I fråga om en liten detalj är jag dock af annan åsigt än
författaren. Han säger, sid. 20: »Manskapet var beväpnadt med värja
och dessutom med muskött eller pik.- Värjor af den äldre modellen
saknade antagligen balja, ty det står omtaladt, att då regementet
1708 erhöll nya värjor, voro de försedde med »wanbaljor» (skall vara
»warbaljor») och med »band i fästet». Jag vill visst icke bestrida,
att förhållandet icke kunde hafva varit sådant författaren uppgifver,
ehuru jag aldrig förr sett det omnämdt, men anser att beviset är
skäligen svagt. Ofta står det nu för tiden, att ett regemente erhåller
gevär af 1867 års modell »med bajonett». Däraf har man visserligen
skäl att sluta sig till, att gevär af denna modell äro försedde med
bajonett, men icke, enligt min mening, att föregående gevärsmodeller
sakna bajonett. Uti katalogen öfver Artillerimuseums vapensamling
upptages åtminstone en värja från slutet af 1600-talet. försedd »med
balja och blankpoleradt fäste».
Men detta fel, liksom några andra liknande, är af den obetydliga
art, att det knappast förtjenat att här omnämnas. Totalintrycket af
löjtnant Mannerfelts arbete är mycket tillfredsställande. Författaren
synes uppenbarligen i fråga om källforskningen icke hafva skytt någon
möda. Han har underkastat sig de långvarigaste och tröttsammaste
statistiska undersökningar för att utreda ganska obetydliga detaljer
och han har forskat med vaket öga. Inom den noga begränsade ram,
han utstakat åt sig, har han gjort sig väl hemmastadd, lärt sig att
grundligt beherska sitt ämne, samt först därefter sträfvat att framställa
det i en tilltalande, lättläst form. Hans anteckningar varda också
därigenom just hvad de skola vara. De göra nämligen inga anspråk
på att lösa de organisativa tvistefrågorna i fråga om knektehållet,
vare sig i kameralt, privaträttsligt eller statsekonomiskt afseende, ej
heller framställer författaren krigshistoriens händelser i deras strategiska
sammanhang, för att sedermera deducera fram ur desamma Kongl.
Elfsborgs regementets ärofulla bedrifter. Men å andra sidan ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
