Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
till sin föregångare skildrar han efter hvartannat riksdagens
sammansättning, formerna för dess verksamhet, dess verkningskrets, samt
dess ställning till regeringen och ståndens förhållande till hvarandra
inbördes. At den fråga, v. Steyern behandlar i sitt kapitel om
»utskottsmötet», har Beckman egnat en särskild afhandling, 1 och under
det tidsskede, han här behandlar, spelade detsamma endast en kortare,
en underordnad roll. I stället hade måhända några flera rader
kunnat egnas åt. provinsialmötena eller landdagarne, som visserligen
förbjödos 1660, men ändock fortforo en tid såsom den sista utväxten
på sidan om riksdagen. Utom de af författaren omnämda förekommo
sådana 1671 — i nära sammanhang med bevillningsbeslutet på 1668
års riksdag — och 1679, ehuru på 1678 års riksdag ständerna
undanbedt sig alla sådana; dessa voro dock veterligen de sista. Förf.
har i sina undersökningar stannat med 1680. Det kan anföras skäl
för detta, men skulle ej lika goda skäl kunnat tala för utsträckningen
öfver envåldstiden? 1682 års riksdag är dock sin närmaste
föregångare snarlik, och de följande riksdagarne skulle väl icke behöft
göra afhandlingen synnerligt mycket större. Man hade då haft
riksdagens historia under hela sjuttonde århundradet behandlad och ända
fram till den nya period i dess utveckling, som börjar 1719.
Förf. har till en god del stödt sig på tryckta lcällor. De lemna
också en god vägledning. Yi ha adelns protokoll till och med 1660
— en hufvudkälla för riksdagshistorien. Thams utförliga skildring
följer oss ända till början af Karl XI:s ègen regering. För 1675
års riksdag finnes en ganska utförlig monografi af Fåhreus. För
1680 års riksdag har mail Carlsons framställning att tillgå. Från
de flesta riksdagarne finnas därjämte samtida berättelser — ett bevis
på det intresse dessa möten numera väckte — i allmänhet
härstammande från någon medlem af presteståndet och till större delen
tryckta i Loenhoms »Historiska Märkvärdigheter». Äfven för 1680
finnes eu kortare, så vidt vi veta, otryckt berättelse, uppenbarligen
af Erik Benzelius d. ä., som innehåller ett och annat drag utaf
intresse
Märkligast för riksdagens karakteristik är perioden 16Ö0—1672;
den så godt som begynner med ett lagöfvergrepp å ständernas sida,
och den utmärkes under fortgången af allt djärfvare försök af
riksdagen »att sätta foten i regeringen». Förf. har med rätta påpekat
(s. 52), hur man här finner de första anslagen till frihetstidens
riksdagsväsende. Då kodifierades endast, hvad man med större, eller
mindre framgång sträfvat efter under de ödesdigra tolf åren från Karl
Gustafs död och till Karl XI:s myndighetsålder. Periodiska riksdagar,
tillsättande af regeringens medlemmar, uppsigt öfver de kungliga
barnens uppfostran, sekreta utskottets sammansättning och växaude
inflytande: i allt detta behöfde 1719 års lagstiftare blott gå tillbaka
till hvad som varit eller hvad som åstundats före det karolinska
enväldet.
1 Se s. 16 Öfversigter och Granskningar i denna årgång af Hist. Tidskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
