Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERGES TRAKTATER 1521-157 1
79
den i fråga om de närmaste följderna var obetydlig. Båda originalen
till densamma äro längesedan förlorade, och akten är förut
ofullständigt och felaktigt tryckt. Här föreligger han för första gången i ett
fullständigt skick och med sin verkliga dateringstid och -ort, 2 juli i
Montiers sur Saulx. Den har i sistnämda hänseende förut varit utsatt
för missöden och daterats dels Seanx (Sceaux), som ursprungligen är
ett tryckfel för senare delen af namnet, dels Regny, som åter är
felläsning för Ligny, orten för eu biakts datering, och hvad tiden angår
hänförts till 1 juli (datum för en biakt) och 11 juli (misskrifning
föllo juli, datum för en annan biakt). — l en ny belysning framstå ock
förhandlingarna med kejsaren 1550 och 1551, och fredsfördraget 1550
i Nederländerna har genom de aktstycken, som under bandets
tryckning kommit i dagen, fullständigt skaffats ur verlden. — Erik XIV:s
regeringstid öppnas med akterna om ltevals öfvergång i svenskt våld.
Bland de följande få urkunderna från Eriks tid må framhållas den
7-åriga traktaten med Ryssland 21/n 1564, som innehåller ett slags
delningsfördrag med afseende på Livland mellan de båda monarkerna.
Till sist följa de vidlyftiga traktaterna i Stettin med dithörande akter,
som beteckna en vändpunkt i Sveriges diplomatiska historia.
Uti ett Bihang meddelar utgifvaren denna gång ett antal akter
af historisk vigt, som visserligen icke direkte utgått från eller stälts
till Sverige, men dock stå i nära förhållande till traktater det ingått
eller i allmänhet beröra dess internationella ställning. Vi finna här
t. ex. ett par ryktbara öfverenskommelser om ingenting mindre än
Sveriges eröfring eller delning. Den första är af år 1534 och ingicks
mellan hertig Albrekt å ena sidau och konung Gustafs fränder, de
två värdiga stallbröderna Johan af Hoja och Bernhard von Helen, i
händelse den förstnämda lyckades eröfra Sverige. Däraf vardt som
bekant ingenting, men hertig Albrekt förblef intill sin död en
anledning till oro för konung Gustaf. Farligare voro förbunden 1563 mellan
Daumark, Polen och Lybeck, hvilka längre fram ineddelas. Man träffar
bland dessa en separatartikel af den 13 juni 1563 till fördraget med ’
Lybeck, hvari konung Fredrik lofvar, i händelse han finge Sverige eller
någon del däraf i sitt våld, att låta Lybeckarne icke blott »i alla
följande tider» komma i åtnjutande af sina friheter i Sverige och på
Östersjön, utan äfven utvidga desamma. Uppgiften om dessa Fredriks
löften, om hvilka man förut ej synes ha varit fullt säker, bekräftas
sålunda fullständigt. — Vi finna vidare i transsumt frederna i
Hamburg mellan Kristian III och Lybeck m. fl. 1536, i Crespy mellan Frans I
och Karl V, liksom förut i Spejer mellan kejsaren och Kristian III.
Största uppseendet bland de i Bihanget införda urkunderna och
aktstyckena torde dock de väcka, som angå den ryktbara frågan om
Katarina Jagellonicas utlermiande till ryske tsaren Ivan Vasiljevitsch. Vi
finna här den aldrig i Sverige ratificerade traktaten af 16/2 1567,
konung Eriks instruktion och biinstruktion för sina sändebud Nils
Gyllenstierna m. fi. " ’10 och ’i7/io 1566 med åtföljande bref, rådslaget 23/B
1568 m. fl. handlingar. (Nils Gyllenstiernas berättelse om sin legation,
ur hvilken utdrag äfven anföras, läses, som bekant, i Hist. Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
