Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
dem, men att döma af ordalagen voro Ribbingarne något till åren
komna. Möjligen var däremot Olof småsven yngre, om än icke ett
barn, och är det han eller de andra »svennerna», som gifvit
anledning till ryktet. I Gustaf Erikssons bref till Lybeckarne 23/4 1 522
talas endast om »barn på 7 eller 10 år», (utan att omnämna någon
Ribbing), i uppsägelsebrefvet till konungen ,4/t 1522 om »små menlöse
barn, som ej vore 5 år gammal», i det stora manifestet 1522 29/i2
angående konung Kristierns »grusame thyrannische mishandelinge»
om »två omyndiga barn, det ena 6, det andra 9 år». Uti svenska
rådets öppua bref efter konungavalet, som innehåller en ganska
detaljerad skildring af Kristierns gerningar, omtalas »alle män af mogen
ålder, som hört till(?) Ribbingarnes familj» (qui ex nobili
Ribbin-gorum familia dependebant) samt »alla samma familjs barn» (omnes
tiusdein familiæ pueros-MSvänner»?)1 (Gustaf I:s Reg. I. s. 66 o. f.)
Man ser, huru uppgifterna variera. — Ett märkligt aktstycke är äfven
Gustaf Trolles manifest till allmogen 12/B 1521, där hau genom löftet
om en riksdag, »ett menigt möte», söker insöfva densamma i ro. Med
Lybeck slöts, som bekant, ingen formlig traktat, men de bref, som
växlades och genom hvilka hjelpsändningen inleddes, äro här införda.
De ådagalägga, om det annars skulle behöfvas, att Gustaf Eriksson
under sin vistelse i Lybeck 1520 icke träffat några aftal om hjelp.
Så komma det danska rådets och hertig Fredriks försök på våren
1523 att locka Sverige åter in i unionen genom att icke alls låtsa
om Gustaf Vasa och hans företag. Det hela utgör en mycket
intressant samling af akter för åren 1521—1523; ingen är visserligen, som
redan antydts, af traktatsnatur, men de torde i stället kunna räknas
till »dithörande handlingar». — För 1524 finna vi bland annat
konungens och rådets skuldebref till Lybeck med upplysande »biakter»
om de första afbetalningarna, och härtill sluter sig uppgörelsen 1529,
den sista, som skulle ske på fredlig väg och i vänskap. — Fördragen
ined Nederländerna 1525—1527 ined dithörande akter följa sedan,
för första gången fullständigt samlade och tryckta. Vi komma så till
traktaten 2/2 1534 med Danmark med sina många märkliga
bestämmelser, till exempel om åtgärder mot »ostyriga och oroliga konungar»
i de båda rikena, som ej ville hålla fördraget, utan tränga sig in i
hvarandras rike m. lu. d. — man tycker sig i densamma höra genljud från
medeltiden. Den är visserligen både känd och tryckt förut, men utg.
har funuit och begagnat sjelfva det svenska originalet — i Lybecks
arkiv, där det hamnade under grefvefejden. Längre fram komma vi
till 1541 års akter vid Brömsebro mellan Sverige och Danmark,
numera uppsatta på tyska, ty det var under Pyhys storhetstid, och
röjande, isynuerhet det så kallade biafskedet, i sin något otympliga form
den tyske rättslärdes inflytande. Vi torde ha skäl att till eu del
åtminstone se hans händers verk i den strax därpå följande traktaten
med Frankrike af 1542, lika berömd såsom den första i sitt slag, som
’ Olaus Petri talar sedan om lindorm Ribbing och »tu barn af
Ribbinga-slecht, thet ena var vidh åtta år, thet andra fvra eller sex år gammalt.» Allen
har för öfrigt redan påpekat motsägelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
