Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYND ARKREGKRINtJ OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 17
subsidier kunde Frankrike ej anses skyldigt att ersätta, ty den
var en följd af, att den svenska regeringen öfvergifvit Gustaf
III:s politik, och man kunde fråga, om ej detta var ännu mera
öfverensstämmande med Sveriges än med Frankrikes intressen.
Staëls påstående, att sändandet af en eskader till Medelhafvet
1793 varit en reel tjänst mot Frankrike, tillbakavisades med
den tämligen föraktliga anmärkningen, att man väl hört talas
om några fregatter, men ej om någon eskader, och ej häller ville
utskottet erkänna, att Sveriges rustningar på grund af
neutralitets-förbundet med Danmark vore en Frankrike bevisad tjänst, som
af detta borde ersättas, ty dels hade förbundet slutits utan dess
medverkan, dels motsvarade dessa rustningar på lånet när ej
hvad Frankrike föreslagit i de båda fördragen. Af alt detta
drog utskottet den slutsatsen, att det ej mera kunde blifva fråga
om det förflutna, utan endast om de tjänster, Sverige kunde göra
Frankrike under den kommande tiden, och det inlät sig därför
på en undersökning af, hvilka dessa skulle blifva. En dylik
fann det vara, att en tygel lades på Ryssland, men härvid
anmärktes, att detta vore vigtigare för Sverige än för Frankrike,
hvars egentliga intresse i detta hänseende blott var att rädda
Polen; för att man skulle lyckas häri, behöfdes åter medverkan
äfven af Danmark, Turkiet och möjligen Preussen. En annan
tjänst, som Sverige kunde göra, vore, att stäfja Englands
öfvermod på hafvet, men härtill behöfdes ock samverkan med andra
makter, och därför var det nödigt att först försäkra sig om
Danmarks, Hollands och Turkiets bistånd, innan några subsidier
kunde betalas för ett dylikt ändamål. Slutligen skulle det blifva
ett för Frankrike nyttigt exempel, om Sverige och Danmark ej
vidare betalte sina kontingenter till det tyska rikets krig mut
Frankrike, emedan detta vore intresseradt af att fä slut pa
kriget och »under sitt beskydd samla åtskilliga tyska stater, som
hotades af Österrikes ärelystnad». Det resultat hvartill utskottet
på grund häraf kom var, att Frankrike skulle betala subsidier
för bli/oande tjänster af Sverige och att till måttstock härfor
kunde tagas Sveriges kostnader för de konvojer det utsändt i
kraft af neutralitetsförbundet med Danmark, men vilkoret vore
att åtminstone Danmark ingick på ett försvarsförbund mot
England, som borde utestängas från Östersjön, oin det ej
underkastade sig de förbundna makternas grundsatser med afseende på
handeln. Dessutom ville man veta, om Sverige ville göra något
I/ill. Tidskrift 188». 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
