Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
STItÖDDA MEDDELANDEN OCB AETSTYCEEN
med Magnus Erikssons myndighetsblifvande traktaten icke iakttagits.
Och likvisst får man af norrmännens uppträdande inot och förhållande
till sin konung dock icke den uppfattningen, att de betraktat honom
såsom den där gån g efter annan till deras skada uppsåtligen brutit
en för honom bindande lag.
Om man sålunda får antaga, att traktaten i Oslo endast
tillkommit för att fylla det närmaste behofvet, d. v, s. sörja för unionens
bestånd under förmyndartiden, är det naturligt, att inan icke kan
ställa den i jämbredd med de senare unionstraktaterna, hvilka alla haft
afseende på en myndig unionskonung, och därför icke heller döma
den eftrr samma måttstock. Sådana yttranden som Aschehougs: »Den
»Förening, som stiftedes, var i følge Øvereenskomsten en blot tilfældijr
»Personalunion, som ikke blev indgaaet for læugere Tid cnd Magnus’s
»Regjeriug», eller: »Det var ikke Kongeu tilladt at føre det ene Kiges
»Styrelse, medeas han opholdt sig i det andet», äro därför icke på
traktaten tillämpliga, det första, emedan man aldrig tänkt sig traktateu
såsom bindande ens under Magnus Erikssons regering, långt mindre
senare, och det senare, emedan man i följd däraf aldrig i densamma
sökt göra sig reda för unionskonungens myndighet.
Godkänner man en sådan tolkning af Oslotraktaten, kan domen
öfver densamma icke blifva sådan som Sars’ eller Aschehougs. Brister
saknas där visst icke: så eger traktaten icke något stadgande om
konungens myndighetsålder, ehuru ett sådant där borde hafva sin plats,
då ju svensk och norsk rätt häruti voro oförenliga; så kunde väl ock
vilkoren om rikenas understödsskyldighet varit bättre utredda. Men
dessa fel äro af den art, att de mycket väl kunna tillskrifvas, hvad
Munch kallar den »daværende politiske Umyndighed og Uerfarenhed
»i unionelle Anliggenheder», och hafva, såsom af
förinyndarregerin-garne8 historia framgår, icke synnerligen mycket inverkat på
unionsförhållandets utveckling. Att den första nordiska unionen icke blef
varaktig, torde därför icke böra tillskrifvas den traktat, som fått namnet
»Unionstraktaten i Oslo»
S. Clason.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
