Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
EMIL SVENSÉN
Att af en sådan tolkning icke mycket är att vinna för
bestämmande af Vinlands läge faller af sig själft.
På andra vägar måste alltså detta sökas. Vi kunna här ej
följa förf. på den granskning af de skriftliga källorna, hvari han
till den ändan ingår. Blott det må varda sagdt, att han efter
en sidoblick på Adam af Bremen ■— den älste som omnämner
Vinland, och hvars vitsord särskildt därför är af vigt, — går
öfver till de isländska sagornas framställningar. Af de två
hufvudkällorna, Erik Rödes saga (vanligen kallad Thorfinn
Karls-efnes saga) och Flatöbokens Groenlendinga[iåttr, gifver han
afgjordt företräde åt den förra, hvadan den senare med sin
fabelaktiga utsmyckning äger vitsord endast där bådas uppgifter
kunna bringas till enhet.
Härmed kommer han emellertid till resultat, som äro
betydligt stridande mot den vanliga framställningen. Af de vanligen
uppräknade Vinlandsfärderna återstå endast Leif Erikssons
tillfälliga upptäckt af Vinland (som förlägges till år 1000) och
Thorfinn Karlsefnes misslyckade kolonisationsförsök (förlagdt till
åren 1003—1006). Bjarne Härjulfssons, Thorvald Erikssons och
Freydis’ Vinlandståg förvisas däremot helt och hållet till sagans
område. Thorvald och Freydis voro med på Karlsefnes stora
tåg, och berättelsen om deras egna färder har uppkommit i senare
tider genom missförstånd. Det samma torde enligt vår mening
vara fallet med Bjarne Härjulfsson, i hvilken vi vilja se samme
man som Bjarne Griinulfsson, hvars tragiska slut väl bidragit att
varaktigt hugfästa hans minne. Efter Karlsefne vetes intet
försök vara gjordt att återfinna Vinland, förr än den grönläudske
biskopen Erik Gnupsson 1121, drifven af from omvändelseifver,
drog att söka det, för att där förkunna den kristna tron. Det
var under den katolska kyrkans storhetstid, då korstågsrörelsen
nyss begynt och påfvedömet på höjden af sin makt närde
verlds-stormande planer att lägga alla jordens folk under korsets välde.
Men biskop Erik lär med lifvet fatt umgälla sitt heliga nit;
intet förtäljes vidare om hans färd, och det är all anledning att
han blifvit borta på hafvet, utan att nå sitt mål. Med honom
ändas också Vinlandsfärdernas historia.
Den är icke lång, ej häller lysande; och verkligheten svarar
icke mycket mot livad fantasien lofvat sig. Ej bättre varder det
vitsord våra gamle nordbors vetgirighet och forskningslust salunda
erhåller. Allt detta torde dock hafva sina orsaker; men innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
