Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN VON MENODEN OCH LIVLAND UNDKll SVENSKA VÅLDET 231
att lemna till sin och sin första hustrus, Gertrud von Rosens
son, som utgjorde sin faders glädje, ära och stolthet — och
detta med allt skäl. Denne sin ende son och arfvinge hade han
särskildt uppfostrat för att upprätthålla och fullfölja hans verk.
Men då, ehuru han redan hade hunnit till lifvets yttersta gräns
eller till sitt 80:de år, tager Otto von Mengden det
ödes-digraste steget i sitt lif och är därvid nära att vålla sin
familjs moraliska, politiska och ekonomiska ruin. All
sjelfbe-herskning och all klokhet kastar han nu bort, öfverväldigad af
ett ursinnigt hat till sin svåger, Jakob Stael von Holstein. Mot
denne hetsar han nu liksom blodhundar sin sons mågar och
framför allt sin sonson, den vilde Otto Reinhold von Mengden. Hans
ömhet för och hans kärlek till sin ende son gjorde, att han ville
hålla denne utanför striden; härtill bidrog kanske ock, ehuru
måhända honom omedvetet, den omständigheten, att Stael var en
i vapen grånad krigare, som vunnit sina flesta grader på
slagfälten, medan Gustaf von Mengden, ehuru han stigit till
generalmajor af kavalleriet, knappast hade luktat krut. Varnad af
sin svägerska, friherrinnnan Helena von Mengden, Ottos tredje
hustru, skickar generalmajor Stael, emedan han icke ansåg sig
kunna utmana sin 80-årige svåger, och emedan ban ansåg det
under sin värdighet att inlåta sig med Otto Reinhold von
Mengden, en utmaning till Gustaf von Mengden, och på så sätt ryckes
äfven denne in i den ursinniga fejden. Flere högre militärer
sökte medla och förehöllo särskildt Gustaf von Mengden
olämp-lighcten af stridens fullföljande, emedan både han och Stael voro
generalmajorer, landtråd och f. d. landtmarskalkar, dessutom voro
de ju begge öfver 50 år. Men allt förgäfves. Gustaf von
Mengden vägrade hvarje tillmötesgående. I den strid, som nu följde,
föll visserligen Stael von Holstein för Mengdarnes och deras
väpnade bands kulor, således icke i öppen och ärlig strid, utan
genom svek och förräderi. Fader och son glömde därvid hederns,
ärans och pligtens bud. För att undfly hämnden, som hotade
från Staels anhöriga, samt ännu mer lagens straff, måste nu
Gustaf von Mengden och hans son fly ur landet.
Senna strid och dess följder påminna mycket om den
korsi-kanska vendettan, men kanske ännu mera om de slägtfejder, som
Islands gamla sagor förtälja om. Den mördade Stael von
Hol-steins enka, Anna Sofia von Ungern Sternberg, förefaller nästan som
en gengångerska, från den tid, då blodshämnden på Island rasade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
