Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
A. HAMMARSKJÖLD
som vildast. Hennes hämnd lemnade henne nämligen aldrig rast
eller ro.
Hennes spårhundar följa Gustaf von Mengden och hans
son i hälarne, hvart de än fly, och jäkta den förstnämnde på
det grufligaste. Liksom Mengdarne å sin sida, sätter hon de
med henne förbundna ätterna i rörelse, så att Livlands adel
delas i tvenne partier, hvilket icke blir utan en viss betydelse
på landtdagarne under reduktionstiden. Äfven hela
generalguver-nementet sätter hon i rörelse samt alla domstolar. Ilon skrifver
till Karl den XI:tes utkorade brud, den milda och älskliga Ulrika
Eleonora af Danmark, anropande henne om hjelp och bistånd,
för att få hämnd på sin mans mördare. I samma afsigt vänder
hon sig till en ännu mäktigare, H. M:t konung Karl den XI:te
sjelf. Denne, som funnit Mengdarnes våldsbragd »högst
efter-tänklig», skulle dock, hennes böner förutan, gripit in i striden.
Konungen vakade mer än den mördades enka öfver att lagen 6kulle
ha sin gilla gång. Hade han det ej gjort, skulle det nog ha
lyckats Mengdarnes mäktiga slägt att nedtysta saken.
De närmare omständigheterna i denna strid skall jag längre
fram utförligare skildra, likaså ock, huru Gustaf von Mengden,
sedan han åter fått inträda i sina medborgerliga rättigheter,
kommer att utöfva ett ännu större och djupare inflytande pä sitt
fäderneslands öden än förut.
I denna strid satte Gustaf von Mengden en outplånlig
fläck på sin ära. Ehuru ett par omständigheter i viss mån
kunna sägas förminska hans brottslighet, förråder dock hans
beteende vid detta tillfälle frändskapen mellan hans och faderns
karaktärer. Men denna röjer sig äfven i ett annat afseende,
nämligen i böjelsen för juristeri, ehuru lagvrängningen hos Gustaf
aldrig förråder sig på ett så vidrigt sätt, som hos fadern. Tv
den förre visar mindre såsom enskild än offentlig person
nyssnämnda böjelse.
Både Otto och Gustaf von Mengdens förväxling af rätten
och juristeriet visar sig äfven i deras förhållande som svenska
undersåtar. Det var, såsom redan sagdt är, under Otto von
Mengdens ledning, som den livländske adeln både lyckades
åter-förvärfva sig de flesta af sina gamla privilegier och förskaffa sig
nya. Hans sätt att härvid ga till väga vittnar om en sällsynt
klokhet och en stor skicklighet att begagna sig af andras
svagheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>