Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
A. HAMMARSKJÖLD
att denne skulle till konungen betala 60,000 ungerska gyldén.
Orsaken till att Tyska orden gått in på dessa vilkor var, att
den behöfde Danmarks stora flotta för att få bugt på de
upproriska preussiska städerna. Kristiern lofvade äfven å sin sida
att bistå orden mot alla dess fiender till lands och vatten,
en-kanneligen de nyssnämnda städerna och deras skyddsherre
konungen af Polen.
Den danske konungen måtte dock icke hafva gjort någon
hemlighet af sina planer på Estland, ty ryktet härom kom ut
och nådde äfven den svenske konungens öron. Karl Knutsson
skref därför 1455 till magistraten i Reval och lät den veta att
han skulle öfverfalla staden, om den kom i konung Kristierns
händer’.. Att Karl Knutsson af samma orsak äfven hotat orden
är sannolikt, ehuru ingenting härom förmäles. Hans krigsbotelser
afsågo väl dock ingenting annat än att afskräcka nämnda stad
och orden från att tillmötesgå Kristierns önskningar. Såsom vi
redan påpekat, var icke heller orden hågad att återlemna
Estland till Danmark.
Emellertid låg det i sakens natur, att förbundet mellan
Kristiern och orden skulle göra konung Karl fiendtligt stämd
mot den sistnämnde och så godt som tvinga honom att näriua
sig det preussiska förbundet. Om nagra underhandlingar mellan
detta och Karl Knutsson varit a bane, känner jag icke, men
det torde icke vara osannolikt, att sådana egt rum, emedan det
ju var till Danzig som Karl Knutsson flydde, då ban 1457 måste
lemna sitt rike. En utmärkt svensk forskare uttalar också den
förmodan, att Karl Knutsson flytt till Danzig, emedan denna
stad stod i fiendtligt förhållande till konung Kristiern.
Emellertid såg det ut, som om förbundet mellan Kristiern
och Tyska orden skulle ytterligare stärkas. 1456 hade Johan
von Mengden gjort sin andra afbetalning. Och år 1457, sedan
Kristiern äfven blifvit konung i Sverige, lofvade ordensmästaren
att ytterligare årligen betala 1000 rhenska gyldén, mot det att
konungen under femton år tog orden i sitt beskydd och lemnade
den en hjelptrupp af 3- till 500 man.
Efter hand började dock vänskapen att kallna, i synnerhet
på Johan von Mengdens sida. Ty då konung Kristiern såg, att
han ej genom underhandlingar kunde komma i besittning af
1 ßidmu til! Skandinaviens llisturia, III, p. (’XII. 11:r Sehiemann säger
endast, att Karl Knutsson intog en fiendtlig hållning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
