Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN VON MENODEN OCH LIVLAND UNDKll SVENSKA VÅLDET 249
Estland, försökte han pa omvägar vinna sitt syfte. Han började
nämligen inköpa stora jordområden i Estland, därjämte
inblandade han sig i de stridigheter som egde rum i Ösels stift vid
valet af biskop. I en hotande ton bjöd Kristiern ordensmästaren
att erkänna som biskop den kandidat, som han understödde.
Johan von Mengden lät dock icke skrämma sig, utan med
sin vanliga kraft och beslutsamhet genomdref han valet af sin
kandidat, och detta ehuru man kunde få skäl att frukta, att
Kristiern skulle sluta förbund med Ryssland mot orden. I
Livland gick nämligen detta tal om den danske konungen: »han är
icke ordens vän, ehuru han skulle vara det».
Troligt är, att Kristierns planer på Estland i sin mån ha
bidragit till att Johan von Mengden än ytterligare ville trygga
den livländska ordensgrenen i besittningen af nämnda landsdel.
Däri lyckades han ock genom de tjenster han och den livländska
orden gjort högmästaren och orden i Preussen.
Sedan Johan von Mengden på ofvannämnda landtdag i
Wolmar förmått alla de livländska ständerna till en så
imposant politisk samverkan, kunde han med kraft gripa in i det
krig, som högmästaren förde med det preussiska förbundet och
den polske konungen. En sådan vigt och betydelse fick Johan
von Mengdens deltagande i detta krig, att det är höjdt öfver
allt tvifvel, det den preussiska orden förnämligast hade honom
att tacka för att den icke redan nu gick under. Närmare
underrättelser om sjelfva kriget saknas visserligen, men
högmästaren har helt oförbehållsamt erkänt Johan von Mengdens
stora förtjenster om orden. Det tyckes dock, som oin freden i
Thorn 1466 kommit till stånd mot Johan von Mengdens vilja;
ty den livländska orden var icke innesluten i densamma. Först
längre fram slöt äfven Johan von Mengden fred med Polen, detta
dock utan den minsta förlust eller förödmjukelse. Kanske har
Johan von Mengden hyst den åsigten, att högmästaren aldrig
behöft sluta denna för sin orden sa förödmjukande fred. Om
detta varit händelsen, torde han ej ha haft så orätt; ty det
dröjde ju ännu nära 60 àr, innan den polske konungen kunde
tvinga Tyska orden att uppfylla ofvannämnda freds vilkor.
För de stora tjenster Johan von Mengden under kriget med
Polen gjort den preussiska orden afstodo denne och högmästaren
till den livländska ordensgrenen nästan helt och hållet sina
rättigheter till Harrien, Wirland, Alentaken samt städerna Reval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
