Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
j. a. j.aokkmark
Sedan svenskarne rastat något och tagit 2 bönder till
vägvisare, ryckte venstra flygeln från Tydalen upp på fjällen »natten
emot den 1 jan. 1719» och högra flygeln dagen därpå.1
Vid uppbrottet var det godt väder, men när man kommit
omkring 1 mil från Tydalen, uppväxte från nordvest en häftig
storm, som sedermera fortfor i trenne dygn. Nils Idrnan, som
var med på detta återtåg såsom andre regementspastor vid
Åbo och Björneborgs regemente till häst, berättar, att stormen
förde ined sig mycken snö och en »genomträngande köld, livars
like man aldrig känt. Folket blef häröfver modfäldt, ja en del
liksom grå i hufvudet. Ingen ved fanns på många mil.
Ansigten och händer svullnade upp af den faseliga kölden. En
del af folket sjuknade och dödde strax första aftonen». Natten
till den 2 jan. slog man läger utmed sjön Öysanden (Essandsjö).
När marschen följande morgon fortsattes, »funnos några
hundrade ihjälfrusne. Af dem stodo en del tätt invid hvarandra
liksom lefvande, men när man stötte litet på dem, ramlade de
döda öfver ända liksom stöder». Kölden och snöyran fortforo
emellertid. Den ene efter den andre stupade, artilleri, tross och
hästar blefvo här och där qvarlämnade, och för att skydda sig
något mot kölden gjorde sig soldaterna eldar af gevärskolfvarne,
då ingen skog fanns på fjället. Till råga på olyckan förlorade
en del äfven rätta vägen. Den ene vägvisaren, som enligt norska
källor hette Lars Östby, hade frusit ihjäl redan i första
nattlägret, och den andre, »Lars Per Svänson»,’ hade följt med
förtrupperna. Det berättas, att Armfeldt tillkallat 5 dragoner som
svenskarne tagit till fånga (8/ii 1718) vid Trondhjem och nu
medfördes öfver fjället, och lofvat dem både frihet och penningar,
om någon af dem kunde visa rätta vägen till Handöl. Dessa
dragoner rymde emellertid natten till den 3 jan., då de voro
omkring 1 mil från Handöl.® Enligt norska kunskapares lie-
synes sålunda hafva skett Möjligen hafva några trnpper gått fornt. Pehr
Åndersson i Norrbyn berättar, att hären gick öfver Bukhammarsfjället annandag
jul. Krigssaml. II, s. 207.
1 N. Idman, Folketz Roop på Norska Fiällerne, s. 54. Utdrag därur, som
dock ej är fullt noggrant, tinnes i Jämtlands æconomiskn Beskrifning eller
Kän-niug af J. O. Hagström, s. 67 och följ.
2 Västernorrlands fältstatsbok pro anno 1719, s. 156. Krigsnrk. R. H.
Horn till Ulr. El. 2/t. Öfverstarne? skrifv. Jämtlands reg.
3 Deras berättelse, dat. sändes af Budde till Overkrigss. samma dag.
Indk. Breve. Berättelsen finnes tryckt i Norsk Hist. Tidsskrift 2 R. III B.
(Kristiania 1881), s. 127. Dragonerna hade lidit mycket af kölden. På den ene
skulle man afsäga det ena benet. Budde till Overkrigss. "/i 1719. Indkomne
Breve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
